Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Shakespeares namnteckning
(By me William Shakespeare).
En bibliografisk översikt
Det är omöjligt — och för denna boks syfte onödigt
— att på några sidor ge en översikt av den nyare
forskningen och det i modern anda bedrivna studiet av
Shakespeare och Shakespeares verk. Jag skall endast
ange några milstolpar av denna ofantliga litteratur, som
rymmer både mästerstycken av kritisk tolkning och de mest
dåraktiga fantasier. Till en äldre tid hör H. Taines
formelt ståtliga men i sin synpunkt snedvridna studie i hans
engelska litteraturhistoria (1864) likaså E. Dowdens
Shakespeare his Mind and Art (1874). Taine såg Shakespeare
som den typiska produkten av ett halvbarbariskt land
som ännu icke trätt i full kontakt med renässansens och
humanismens Europa. Uppfattningen är doktrinär och
alltför generellt anlagd. Dowdens bok pekade däremot
framåt, i det den gick inre vägar och sökte lösa
hemligheten med Shakespeares personlighet. Han granskade
varje drama som ett själs dokument och kom till det
resultat att diktaren var en man som strävade till moralisk
och intellektuell jämvikt, ungefär på samma sätt som
Goethe några århundraden senare. Samma väg har
Georg Brändes senare gått i sin stora bok om Shakespeare
(1895, tre delar) men han har kommit till andra resultat.
Brändes, som vuxit upp med naturalismen, såg klarare den
passionerade obehärskade läggningen hos diktaren och
tolkade temperamentets svängning mellan kontraster, den
sårade fåfängan, den bittra känslan av oförrätter. Man
kan läsa hans bok som en roman. Samtidigt utkom sir
Sidney Lees stora biografi (1895) som tills vidare är
sista ordet om diktarens liv och den yttre sidan av hans
arbete. Lee har skrivit litteraturhistoria och stannar för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
