Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska idealismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godtyckligt, utan hänsyn till det sammanhang, i hvilket de ursprungligen
stått, och till sist gjorde en allegorisk tolkning af det hela. Det
var med denna metod Colet bröt i sina föreläsningar öfver Pauli
epistlar. För att tolka Romarbrefvet ansåg han sig först böra
gifva en skildring af så att säga brefvets miljö, och med stöd af
profana författare som Suetonius och andra sökte han att teckna
det samhälle, till hvilket Paulus i sitt bref vände sig.
1498 kom en ung utländsk lärd till Oxford, den då ungefär
trettioårige Erasmus, ännu föga mer än en obekant, kunskapstörstande
student. För hans egen utveckling blef uppehållet i
England af en afgörande betydelse. Genom umgänge med
Colet kom han att bryta med den medeltida teologiens store
auktoritet, Thomas ab Aquino, och det var Colet, som riktade
hans intresse på det forskningsområde, inom hvilket Erasmus
sedermera skulle blifva den store vägröjaren: den moderna
exegetiken. Men å sin sida fick också Erasmus en stor betydelse för
den specifikt engelska humanismen, och om man skall räkna denne
nederländske världsborgare till något visst lands litteraturhistoria,
hör han snarast till Englands. Till England återvände han flera
gånger, och mellan åren 1510 och 1514 värkade han såsom professor
i Cambridge. Impulsiv och idéväckande var det han, som
organiserade den engelska humanismen, och äfven då han vistades
utrikes, deltog han med lif och lust i den engelska humanismens
sträfvanden.
Till det Oxfordkotteri, med hvilket han 1498 stiftade bekantskap,
hörde ock en yngling, som året förut kommit till universitet,
Thomas Morus. För honom fattade Erasmus en varm vänskap,
och till en del tack vare de impulser, som Morus mottog
från Erasmus, blef han den rent engelska humanismens främste
skriftställare. Hans latinska roman Utopia utkom 1516 och är
en skarp humanistisk samhällssatir, till hvilken uppslaget lånats
från Platos Staten. Morus berättar, att han i Antwerpen händelsevis
träffat på en resande, Raphael Hythlodæus, hvilken, såsom
Morus föregifver, deltagit i en af Amerigo Vespuccis resor till
Amerika, skilt sig från denne och därefter kommit till ett underbart,
hittills okändt land Utopia, hvars invånare utan kännedom om
kristendom likväl nått den högsta kultur. Samhällsförfattningen
är här fullkomligt kommunistisk, och vid skildringen af denna
får Morus tillfälle att framlägga humanismens framtidsdrömmar.
Någon statsreligion fanns icke, utan hvar och en fick tro, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
