Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det engelska dramat före Marlowe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men vid sidan af detta bibel- och helgondrama hade det, redan
tidigt under medeltiden, uppstått ett annat, den s. k.
moraliteten eller, på engelska, moral-play.
Mysteriet var bibelberättelsen i dramatisk form, miraklet den i
dramatisk form framstälda helgonlegenden. Moraliteten är, såsom
jag på ett annat ställe sökt visa, predikan i dramatisk form.
Medeltidens predikningar sönderföllo nämligen i två olika grupper:
allegoriska predikningar och exempelpredikningar. Och på
samma sätt funnos ock två alldeles olika arter af moraliteter.
Några, med hvilka vi först skola sysselsätta oss, rörde sig med
idel allegorier, af hvilka hjälten ofta förestälde människosläktet,
Humanum Genus, Everyman etc., och en stående figur i dessa
spel var the Vice (lasten), en komisk gestalt, som sedermera
utvecklade sig till det elisabethska dramats burleska tjänartyp.
Då dessa allegoriska dramer ännu i Shakspere’s ungdom voro
mycket vanliga kan det vara af intresse att läsa en beskrifning
på en representation af en dylik nu förlorad moralitet, kallad
Säkerhetens vagga. Beskrifningen, som är författad af en man,
som var årsbarn med Shakspere, förtjänar äfven så till vida att
läsas, att den visar oss, huru ett dylikt stycke uppfattades af ett
barn vid Shakspere’s år.
»I staden Gloucester, — och jag tror att inom andra kommuner
förhållandet är enahanda, — är det brukligt, att skådespelare,
när de komma till staden, först uppvakta borgmästaren
för att underrätta honom om, hvilken förnäm mans tjänare de äro,
och därefter få tillstånd att offentligen uppföra sina skådespel.
Om borgmästaren tycker om aktörerne eller vill visa hänsyn mot
deras herre, låter han dem spela det första stycket inför honom
själf, åldermännen och stadens råd. Detta kallar man borgmästarens
skådespel, till hvilket hvar och en som vill får gratis tillträde,
medan borgmästaren ger skådespelarne en så stor belöning,
som han anser lämplig för att visa dem sitt välbehag. Min
fader tog mig med sig till en dylik representation och lät mig stå
mellan sina knän, under det att han satt på en af bänkarne,
hvarifrån vi både hörde och sågo mycket bra. Stycket kallades
»Säkerhetens vagga», och däri framstäldes en kung eller någon
mäktig furste med hoffolk af olika slag, bland hvilka tre fruntimmer
stodo i synnerlig gunst hos honom. Emedan dessa drogo
honom till skämt och nöjen, höllo de honom fjärran från hans
allvarliga rådgifvare, och hindrade honom att åhöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
