Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flera af Wallace nyfunna dokument sätta oss i stånd att
öfverblicka de vanskliga förhållanden, under hvilka detta första
teaterföretag startades. Själfva arrendet, 14 pund om året, var väl ej
vidare högt ens för denna tid, men den tillämnade teatern
fordrade pengar, och några dylika hade James Burbage tyvärr icke.
Hur mycket bygget kostat, är ej säkert, ty uppgifterna strida
mot hvarandra, men enligt det sannolikaste vittnesmålet stego
utgifterna till omkring 480 pund, hvilken summa sedermera genom
reparationer o. d. torde hafva ökats till närmare 700. I sin nöd
vände sig Burbage till sin svåger, en kryddkrämare John Brayne,
och erbjöd honom kompaniskap under förespegling, att teatern
ej skulle kosta mer än 200 pund och gifva en oerhörd
afkastning. Brayne, som ägde en mindre förmögenhet, lyssnade till
förslaget och sökte skrapa hop de nödiga medlen. Han sålde
sitt lager, och enligt en uppgift lär han t. o. m. hafva gått så
långt, att han pantsatt sin hustrus kläder för att få sin del till
det nödiga driftkapitalet. Tack vare dessa ansträngningar kunde
han sätta in vid pass 250 pund i företaget. Burbage å sin sida
lånade allt hvad han kunde — han pantsatte t. o. m. själfva
arrendekontraktet —, och af pekuniära skäl började man att
spela, ännu innan teatern var fullt färdig, blott för att få in
penningar att betala byggnadsräkningarna. Men ekonomien var
i alla fall genomusel. Enligt öfverenskommelse skulle den på
veckodagarna kommande vinsten användas blott till betäckande
af byggnadsskulden, och till sina lefnadskostnader för veckan
skulle Brayne få 10 sh. och Burbage 8 sh. af söndagsinkomsten
— således ungefär lika mycket som en hireling hade i veckolön.
Sedan skulden på så sätt blifvit betäckt, skulle vinsten för alla
hvardagsrepresentationerna odelad gå till Brayne, tills dess att
denne fått igen, hvad han lagt ut mer än Burbage till det
gemensamma företaget, och först då förhållandet mellan de bägge
bolagsmännen utjämnats, skulle vinsten delas lika mellan båda.
Men detta ekonomiska program kunde icke genomföras, och
i följd häraf började en våldsam tvist mellan de båda delägarne,
hvilken pågick under bägges återstående lifstid. Af dem afled
Brayne först (1586), och hans enka ärfde hans del. Men efter
någon tid vägrade Burbage att vidare betala något till henne,
och grälet gick så långt, att det en gång kom till öppet
slagsmål på teatern mellan familjen Burbage och gumman Brayne,
som ville inhösta sin del af galleriafgiften. Med en sopkvast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
