Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hög, den mellersta 11 och den öfversta 9 fot. Fyra särskilda
»loger» funnos, de s. k. gentlemen’s rooms, och dessutom om*
talas särskilda s. k. twopenny rooms. Såväl dessa loger som
alla gallerierna voro försedda med sittplatser. Skådebanan var
43 fot bred och sträckte sig på djupet till gårdens midt; i fon*
den låg det s. k. tiringhouse, hvarom jag sedan skall tala. öfver
scenen var en »shadow or cover», till hvilket uttryck jag också
skall återkomma. Slutligen bestämdes kostnaden till 440 pund,
men steg i värkligheten till 520, och därtill kom ytterligare 240
pund, som Alleyn betalat för lease af tomten. Mot slutet af
året var teatern färdig och invigdes då af lord amiralens
skådespelare, som spelade där ända till 1621, då äfven den
brann ned. Den uppfördes då på nytt för samma sällskap
och genomgick efter revolutionen åtskilliga växlande öden —
bl. a. såsom bönhus och bryggeri. Denna senare teater finnes
afbildad i Wilkinson’s Londina Illustrata, men däremot har man
icke någon bild af den äldre. Beskrifningen och måtten i kon=
traktet mellan Richard Alleyn och Peter Street äro dock så nog=
granna, att en modern arkitekt, Walter Godfrey, på papperet
kunnat rekonstruera hela teatern. I några detaljer torde väl re=
konstruktionen vara tvifvelaktig, men i det hela är den nog riks
tig, och jag har därför här meddelat den.
Kort efter the Fortune bygdes ännu en ny teater, Red Bull, i
Clerkenwell, en i nordväst utanför London belägen förstad.
När den bygdes, kan ej exakt uppgifvas, men det var dock mel»
lan 1603 och 1605. Här tyckes redan förut hafva befunnit sig
ett värdshus, och det var detta, som bygdes om till teater af
den dåvarande arrendatorn Aaron Holland, som tyckes hafva
varit en person af ungefär samma slag som Philip Henslowe.
För att få pengar till bygget, bildade han ett bolag med sju
lotter. Huru många han själf behöll, framgår ej af handlingarna
rörande denna teater, men en »share» (således en sjundedel)
sålde han till Thomas Swynnerton, som var skådespelare vid
»drottningens sällskap», hvilket hyrde teatern. Vid köpet af
den ifrågavarande lotten hade Swynnerton dessutom betingat sig
att blifva »gatherer» vid teatern, och af den följande processen
få vi den upplysningen, att han såsom sådan fick hvar adertonde
penny i ersättning. Priset på en lott var 50 pund och dessutom
en årlig ränta af 50 sh., men inkomsten beräknades till 30 pund
om året. Draga vi från inkomsten de 50 sh. som utgjorde lotts
— 195 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
