- Project Runeberg -  Shakspere och hans tid / Förra delen /
204

(1916) [MARC] [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatrarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dekorationsförändringar ej behöfdes. Någon mellanaktsmusik tyc*
kes här, åtminstone i regeln, ej hafva förekommit, och mycket talar
för, att hela femaktsdramat gifvits i ett sträck. Alla kvartupplagorna
af Shakspere’s dramer, med undantag för Othello 1622, sakna akt*
indelning, och i t. ex. Midsommarnattsdrömmen stanna personer
kvar på scenen under mellanakten. På de privata teatrarna inleddes
däremot representationen med en lång ouvertyr, och mellan akterna
förekommo här dans* och musikstycken. Själfva dramat måste
därför vara kortare på en privatteater än på en offentlig, och då
styckena skrefvos för bestämda trupper, togo författarne med all
säkerhet hänsyn härtill. The Malcontent, som skrefs för barn*
teatern i Blackfriars, uppfördes sedermera på Globe, men för*
sågs då med åtskilliga tillägg, för att såsom det heter i pro*
logen — »draga litet mera tid och för att ersätta musiken, som
ej brukas på vår teater». Själfva representationerna räckte dock
i regeln lika länge på de privata och de offentliga teatrarna,
ty ouvertyren och mellanaktsmusiken i de förra, motsvarades i
de senare af en afslutande »jig», som åtminstone på Tarlton’s
tid nästan betraktades såsom hufvudsaken och därför nog ej var
så kortvarig. Uppgiften om de två eller två och en half tim*
marna står därför i bestämd strid med faktum, att en modern
representation af Hamlet tager öfver tre timmar, äfven om mel*
lanakterna strykas.

Ett yttrande af Ben Jonson ger oss emellertid en anvisning
på lösningen af denna motsägelse. I Bartholomew Fair frågar
en af de uppträdande: »Spelar ni efter den tryckta boken?»
Och härpå svaras: »Vi äro klokare än så. Boken är för lärd
och poetisk för vårt auditorium.» I anslutning härtill har man
ansett, att dramat vid uppförandet förkortats af skådespelarne,
och att så skett, är alldeles obestridligt. Det utsäges ofta och
bestämdt i titlarna på de stycken, som i en eller annan form
återgå till författarens manuskript t. ex. i Every man out of his
humour, som 1600 trycktes »som det först skrefs af författaren
B. J., innehållande mera än som offentligen sades och utfördes».
Romeo och Juliet föreligger, såsom vi sedermera skola se, i två
olika versioner, den ena i det stora hela i den form, i hvilken
dramat skrefs af Shakspere, den andra i den, i hvilken den upp*
fördes af hans trupp. Men den förra — som användes vid de
moderna teatrarna — har 3,007 rader, den senare blott 2,232,
d. v. s. för representationen hade man förkortat dramat med

- 204 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:37:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shakstid/1/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free