Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shakspereforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följden af hans dramer af den största vikt. Den säkraste grunden
för afgörandet af denna ordningsföljd är utan tvifvel vissa yttre
fakta: tryckåret, inregistreringen hos bokhandlargillet o. s. v.
Men det finnes äfven inre kriterier, och bland dessa lade man
för icke länge sedan en afgörande vikt vid de metriska. En
onekligen genialisk, men också mycket fantastisk engelsk forskare,
F. G. Fleay, fäste sig först vid Shakspere’s användning af rim*
met och dess förhållande till blankversen. Detta förhållande ge*
staltar sig enligt Fleay för tre stycken från Shakspere’s första tid
och tre från hans sista på följande sätt:
Kärt besvär förgäfves (1028 rim och 597 orim) eller 1 till 0,58.
Midsommarnattsdrömmen ........................................................................» 1,20.
Förvillelser ..................................................................................................................» 3,02.
Men
Henrik VIII (Shakspere’s del) (6 rimmade och 1146
orimmade verser)................................................................................................» 191
Stormen (2 rim)......................................................................................................» 729
Vintersagan (intet rim)....................................................................................» oändligheten.
Men att draga några vidtgående slutsatser af en dylik tabell
är vanskligt, ty det kan ej gärna lida något tvifvel, att Midsom*
marnattsdrömmen är yngre än Förvillelser, och Henrik VIII är
säkert yngre än Vintersagan. Enligt samma kriterium skulle Julius
Cæsar hafva skrifvits senare än Coriolanus, hvilket ganska säkert
ej är fallet — andra exempel af samma art att förtiga. Mängden
af rim visar väl i allmänhet på en tidig period, frånvaron på en
sen, men längre kommer man ej på denna väg.
En annan egendomlighet hos versen är mera betydelsefull. I sina
äldre dramer afslutar Shakspere vanligen meningen med versen,
eller med andra ord, han gör en paus vid versslutet. I de senare
låter han däremot meningen oftast glida öfver till den andra ver*
sen och lägger pausen midt i densamma. De förra verserna kallas
end*stopt, de senare unstopt eller run*on lines. Hvilken ofantlig
ledighet versen härigenom erhöll, behöfver knappast påpekas.
Man jämföre blott dessa båda af Dowden meddelade exempel.
Två ungherrar från Verona.
At Pentecost,
When all our pageants of delight were play’d,
Our youth got me to play the woman’s part,
And I was trimmed in Madam Julia’s gown,
Which served me as fit, by all men’s judgments,
— 285 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
