Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaksperes ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då således Rowe berättar, att fadern på grund af iråkade af*
färsbekymmer nödgats taga sin son från skolan, kan man antaga,
att den af Rowe afsedda tidpunkten varit 1578. Den naturligaste
anledningen till detta steg från faderns sida borde väl hafva va*
rit, att han önskade hjälp i drifvandet af sitt eget yrke. Detta
uppgifves af Rowe och är väl också riktigt. Aubrey, som är
Rowe’s källa, yttrar: »Några af grannarne berättade mig, att
han som gosse utöfvat sin faders yrke (slakteri), men att han,
när han skulle döda en kalf, gjorde det i den högre stilen och
höll ett litet tal. Vid samma tid fanns det en son till en annan
slaktare i staden, och denne ansågs på intet sätt honom under*
lägsen i naturlig begåfning; han var bekant och jämnårig med
Shakspere, men dog ung.» Shakspere skulle således hafva börjat
som slaktare! Ett stöd för denna onekligen besynnerliga upp*
gift har man trott sig hafva däri, att Stratfordslaktaren Ap Ro*
berts, såsom kyrkoboken visar, hade en son, som vid tolf års ålder
afled 1580. Beviset är i hvarje fall ej öfvertygande. En annan
Stratfordtradition, upptecknad 1693, visste också att förmäla,
»att Shakspere fordom varit lärling åt en slaktare, men rymt från
sin mästare till London». Men Aubrey återgifver också en tred*
je tradition, som han fått från skådespelaren Beeston: »Ehuru
Ben Jonson sade om honom, att han förstod litet latin och mindre
grekiska, förstod han latin ganska väl, ty i sina yngre år hade
han varit skolmästare på landet.» Och onekligen är det mera
tilltalande att tänka sig Hamlets blifvande skald såsom småskole*
lärare än såsom slaktardräng. Men antagligast är, att traditionen
i Stratford icke bevarat något minne alls af Shakspere’s barndom.
Endast en sak är säker: hans tidiga giftermål, som afslöts un*
der tämligen mysteriösa förhållanden. Hvad man faktiskt härom
vet är följande. I slutet af November 1582 uppträdde danne*
männen Fulk Sandells och John Richardson inför Sir Richard
Cousin i Worcester, och förklarade under erläggande af en borgen
af 40 pund, att »William Shakspere å ena sidan och ogifta Änne
Hathaway från Stratford i Worcesters stift å andra sidan kunde
lagligen sammanvigas utan hinder af inbördes skyldskap eller tro*
lofning på annat håll». Den här omtalade bruden var dotter till
en kort förut afliden landtbrukare i små omständigheter, hvilken
bodde i byn Shottery, endast en kvarts timmes väg från Stråt*
ford. När eller hvar giftermålet ingåtts, känner man ej, ehuru
det måste hafva varit före 26 maj 1583, på hvilken dag deras
306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
