Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaksperes ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nare hälften af 1580*talet öfvergaf Stratford för London. Den
närmare tidpunkten känna vi icke, men man kan uppställa en
ganska sannolik hypotes. I mars 1585 uppträdde Sir Thomas
i parlamentet med förslag om strängare jaktlagar, och däri ligger
en, om ock svag, sannolikhet för, att Shakspere’s tjufskytte gifvit
honom anledningen. Men viktigare är, att Shakspere’s tvillingar
döptes den 2 februari 1585 och att han efter denna tid icke fick
några flera barn, ehuru han var blott tjugoett och hustrun tjugo*
nio år. Sammanställer man dessa fakta, förefaller det ganska rim*
ligt, att Shakspere just vid denna tid rymt från hemmet för att
i hufvudstaden bryta sig en ny lefnadsbana. Från borgerlig syn*
punkt sedt var hans ställning ganska förtviflad. Vid ännu ej
fylda tjugoett år hade han redan skaffat sig en stor familj —
hustru och tre barn — fadern var ruinerad, själf hade han tyd*
ligen inga existensmedel, och därtill kom slutligen den hotande
efterräkningen för de glada jaktdagarna på Sir Thomas’ ägor.
Om tjugoåringen, med detta perspektiv för ögonen, beslöt sig för
att under mera lyckliga förhållanden börja ett nytt lif, så var ett
dylikt beslut i hvarje fall ytterst mänskligt och — såsom utgången
visade — äfven praktiskt klokt. Ty efter elfva års »landsflykt»
vände den förlorade sonen tillbaka, och det blef han, som åter*
upprättade familjens ruinerade ekonomi.
Sin familj lämnade han kvar i Stratford, där den i alla hän*
delser hade tak öfver hufvudet i det ännu osålda huset vid Hen*
ley Street och väl fick dela det knappa brödet i John Shakspere’s
hem. Lysande dagar hade den stackars Änne Hathaway med
sina barn nog icke. Den enda underrättelse, man har om henne
från denna tid, är, att hon från faderns forne herde, Thomas
Whittington, lånade fyrtio shillings, hvilken skuld var obetalad
ännu 1601, då Whittington dog och testamenterade summan till
de fattige, sedan den uttagits af William Shakspere.
- 310 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
