Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De episka dikterna och sonetterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nabe Barne, som nu är glömd, på sin tid en ganska stor popu*
laritet, och Sidney Lee har troligtvis rätt, då han i honom ser
den rival, som Shakspere fruktade. I maj 1593 — således unge*
fär samtidigt med det att Shakspere uppvaktade med Venus och
Adonis — publicerade Barnabe Barne sin sonettcykel Partheno*
phil och Parthenophe, som åtföljdes af en hyllningssonett till
Southampton, hvilken ombads att med sitt beskyddarskap upp*
muntra honom samt freda honom från Zoilus’ afund. I dikten
talar Barne om lordens »gracious eyes (those heavenly lamps
give the Muses light)», och troligen är det på denna fras, som
Shakspere syftar i icke mindre än tre af de sonetter, som höra
till denna cykel:
So oft have I invoked thee for my Muse,
And found such fair assistance in my verse
As every alien pen hath got my use
And under thee their poesy disperse, (son. 78.)
I grant thou wert not married to my Muse,
And therefore mays’t without attaint o’erlook
The dedicated words which writers use
Of their fair subject, blessing every book. (son. 82.)
My tongue-tied Muse in manners holds her still,
While comments of your praise, richly compiled,
Reserve their character with golden quill,
And precious phrase by all the Muses filed, (son. 85.)
Men äfven om man vänder sig till en sonettgrupp med ett
så artificielt skaplynne som de sjutton första sonetterna — i hvilka
den sköne yngling, skalden älskar, uppmanas att gifta sig —
skall man finna, att icke ens dessa sakna allt samband med värk*
ligheten. Den yngling, som här skildras, har nämligen, om man
stryker de poetiska öfverdrifterna, så många beröringspunkter
med lorden af Southampton, att man ej kan undgå att identi*
fiera dem. 1594 var lorden blott tjugoett år gammal och kunde
således betraktas såsom en yngling. Sonetternas hjälte var fader*
lös, men hans moder lefde; det heter nämligen: »You had a
father, let your son say so», men: »Thou art thy mother’s
glass.» Och detta passar också in på Southampton, hvars moder
lefde, men hvars fader aflidit 1581. I sonetterna talas vidare
om hjältens »painted counterfeit», och Southampton lät, såsom
Lee påpekar, porträttera sig minst femton gånger; ett af dessa
— 406 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
