Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De episka dikterna och sonetterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skref till sin gemål, hvilken då befann sig i Irland: »Den enda
nyhet jag kan tala om och som torde muntra upp er, är, att
jag i ett bref från London ser, att Sir John Falstaff genom sin
älskarinna Dame Pintpot blifvit fader till en tummeliten — poj*
ken är bara hufvud och mycket litet kropp; men det är en hem*
lighet.» Nu tyckes värkligen Sir John Falstaff — namnet på
Shakspere’s mest populära skapelse -— hafva varit ett nom de
plume för Shakspere, och historien förefaller därför att syfta på
honom. Detta kan naturligtvis vara ett misstag, och Manning*
hams anekdot behöfver ej häller vara sann, utan kan vara teater*
skvaller. Men just från 1594 finnes ett egendomligt arbete,
Willobie his Avisa, som synes syfta på Shakspere och en kär*
lekshistoria, i hvilken han varit inblandad- I sjuttiotvå stanzer
firar dikten den ståndaktiga och kyska Avisa, som är kall mot
alla sina beundrare, bland dem också mot bokens författare Henry
Willobie. I ett prosastycke berättar denne, att han anförtrott
sin hjärtesorg till »sin nära vän W. S., som icke långt förut hade
erfarit samma lidelse och nu nyligen botats från denna». W. S.
fann behag i att se sin vän lida af samma kval, och roade sig med
att upprifva Willobie’s sår, antingen emedan han ville hemligen
skratta åt vännens dårskap, »liksom han själf icke långt förut
gifvit andra anledning att skratta åt hans egen», eller därför att
han ville se, om en annan kunde spela hans roll med större
framgång och om det gick bättre »for this new actor than it
did for the old player».
Allusionerna på teatern, särskildt på W. S. såsom »an old
player» göra det onekligen sannolikt, att initialerna afse Shak*
spere, och om så är, har han värkligen under sonettperioden
varit invecklad i en kärlekshistoria. Att några af sonetterna referera
sig på denna, är därför ganska rimligt; så t. ex. kan ju mycket
väl son. 128 om den vackra virginalspelerskan vara riktad till
denna älskarinna, och äfven större delen af de öfriga återgifver
måhända i poetiskt stiliserad dräkt en episod i skaldens lif. Men
någon möjlighet att här skilja dikt och värklighet hafva vi icke,
och blott så mycket är klart både af Avisa*dikten och af sonet*
terna själfva, att någon djupare böjelse knapt varit med i spelet.
Med 1594 afslutades Shakspere’s sonettperiod. Detta år åter*
gick han till teatern, och i de dramer, som han nu, till en bör*
jan med nästan feberaktig ifver, började skrifva, fann han en
diktform, som vida bättre lämpade sig för hans begåfning än
— 409 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
