Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det primitiva religiösa tänkandet. Animism och preanimism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 J. STADLING
skola har människan i det preanimistiska utvecklingsstadiet i den omgifvande na-
turen icke sett personliga väsenden utan opersonliga krafter, som likväl utöfvat ett
hemlighetsfullt inflytande på hvarandra, och denna hemlighetsfulla makt skulle
då hafva uppfattats som orsaken till alla företeelser och omvandlingar i naturen.
Häraf alla magiska konster och ceremonier, medels hvilka naturmänniskan söker
influera på den mekaniska kraften till sin fördel. “Denna teori“, säger doktor
Sternberg, hvilken i 20 år egnat sig åt etnologisk forskning bland de primi-
tiva stammarna i nordöstra Asien, “stöder sig på en mängd värkliga fakta ur
de primitiva religiösa föreställningarna, som i själfva värket icke alls stå i strid mot
animismen, emedan denna ju icke förnekar tillvaron af dessa grofva idéasso-
ciationer, som ligga till grund för magien, men animismen erkänner hvarken
deras förhärskande betydelse ej heller deras ursprunglighet. Dessutom ser den
nya teorien i sin hänförelse utan vidare mago-dynamismens psykologi där, hvarest,
vid en grundligare analys, upptäckes fullkomligt animistiskt underlag. Den nya
teorien har likväl medfört stor nytta i och för systematiseringen af fakta från
ceremoniväsendets och kultens område; men denna systematisering sker icke
sällan på bekostnad af intensiteten vid den psykologiska undersökningen af hvarje
detalj särskildt, något som dock vid religionsforskningen alltid måste ställas i
främsta rummet".
Bland fornasiaterna i de nordostligaste delarna af Asien, hvilka
genom ofantliga bergsträckningar, otillgängliga urskogar och is-
öknar varit afstängda från närmare beröring med öfriga asiatiska
stammar, har den animistiska världsåskådningen bibehållit sin
största ursprunglighet.
Att döma af den amerikanska Jesup-expeditionens forskningsresultat, som
dock ännu ej slutbearbetats, hafva fornasiaterna däremot stått i närmare kulturell
beröring med indianerna i nordvästra Amerika, hvadan de äfven tillegnat sig
mäst af dessas kulturelement. Eskimåkulturen däremot synes senare hafva trängt
sig in som en kil mellan de förstnämnda och lämnat mindre spår efter sig. De
asiatiska och specielt mongolturkiska elementens förekomst i sagda fornasiaters
religion anses af Jochelson: näppeligen kunna förklaras på annat sätt än genom
öfverföring från inre Asien eller som en uråldrig kvarlefva, tydande på ett
gemensamt ursprung. Så vidt man vet, har ingen direkt beröring ägt rum.
Endast tunguser hafva sedan en jämförelsevis sen tid kommit i beröring med
jukågirerna och giljakerna. Möjligen hade tunguser i en aflägsnare forntid, se-
dan renen tamts, i samband med jukågirerna förmedlat en kulturöfverföring från
inre Asien till stammarna vid Behrings- och Ochotska hafvens kuster. Tyvärr
saknas ännu nödig kännedom om tungusernas primitiva kultur för lösningen af
hithörande spörsmål. Jukågirernas myter innehålla dock bevisligen tungusiska
element.
Tydligast framträda t. o. m. de lägsta animistiska utveck-
lingsstadierna bland tschuktscherna, hvilka ju äfven varit mest
isolerade, och hvilkas kultur i allmänhet är mycket primitiv.
<3T■*/**■£**<■•. -*k.’______________ r^**v .... "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
