Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andemakternas dualistiska indelning. Människosjälens ursprung och tillvaro efter döden. Olika begrafningsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAMANISMEN I NORRA ASIEN 25
Ylgön-bai är rättfärdighetens högste representant, men både
denne och Erlik härstamma från himmelsguden, och de kompro-
missa äfven med hvarandra, hvadan icke häller här kan blifva
tal om en absolut motsats mellan godt och ondt, ehuru moraliska
element i modärn mening framskymta.
Rörande människosjälarnas tillstånd efter döden råder ett
brokigt virrvarr af föreställningar. Gemensamma hufvuddrag i
dessa äro: att själen under längre eller kortare tid efter döden
uppehåller sig i närheten af kroppen, hvarefter den aflägsnar sig
och uppgår i olika kategorier af andevärlden, öfver eller under
jorden, hvarifrån den likväl stundom kan fördelaktigt eller (i re-
geln) ofördelaktigt influera på människovärlden och äfven per-
sonligen besöka den, samt att hennes tillvaro i andevärlden är
en återspegling eller fortsättning af jordelifvet.
V. M. Michailovski säger, att samojederna “hysa en dunkel föreställning
om, att efter döden är allt slut*, men tillägger på samma gång, att “samoje-
derna fortfara att offra renar på den aflidnes graf under några år efter hans be-
grafning-, hvilket innebär, att “allt ej är slut". Härpå tyder dessutom dyrkan
af den aflidnes bild m. m.
Tschuktscherna tro, att det finnes nio (eller fem) världar öfver
hvarandra; korjäkerna hafva (i likhet med Bella-Cola-indianerna)
fem, två belägna öfver och två under vår jord. På Storkorpens tid
kunde människan lätt besöka både de öfre och undre världarna;
numera kunna endast shamaner och de aflidnas själar göra det.
Bland jakuter och dolganer hörde jag berättelser om perso-
ner, som fallit ned i någon af de djupa rämnorna, som uppstå
i den af is och slam uppbyggda marken på tundran, och på så
sätt kommit ned i underjorden, hvarifrån de sedan återkommit
och omtalat underbara ting. Måhända äro dylika sägner lånade
från fornasiaterna.
Korjäkernas själar återvända efter döden till “högsta varelsen",
som har själar på lager upphängda i sin boning och sänder dem
ned i moderlifvet. Efter någon tid sändes likväl den aflidnas
själ på nytt ned på jorden i någon dennes släkting. Enligt en
annan variant sändas själarna efter döden till en af de lägre
världarna — kalaus boning — hvarifrån de likväl genom eld-
staden i korjäkernas boninger kunna, i likhet med kulau , be-
söka sina anförvandter, vanligen i mindre vänlig afsigt. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
