- Project Runeberg -  Shamanismen i norra Asien : några drag ur shamanväsendets utveckling bland naturfolken i Sibirien /
55

(1912) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling With: Nathan Söderblom - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det professionella shamanväsendets utveckling - 1. Primitiva utvecklingsstadier (bland fornasiaterna)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SHAMANISMEN I NORRA ASIEN 55
och trumning. Bogoras berättar bl. a., att en åttaårig gosse,
som låg sjuk, sade till sin far i klagande ton: “Jag är så sjuk.
Slå litet på trumman, så blir jag bättre*1.
Shamanernas förut omtalade “ömtålighet för döden** fram-
träder isynnerhet under den kritiska förberedelseperioden, men
den fortfar äfven sedan. Den minsta disharmoni mellan shamanen
och hans andars hemlighetsfulla maningar och “befallningar**
slutar med hans undergång. Det förklaras af tschuktscherna bero
af shamanandarna, som “äro mycket ilskna och straffa den minsta
gensträfvighet med döden**. Men å andra sidan är den shaman,
som lydaktigt fullgör andarnas befallningar, “otillgänglig för dö-
den“, “oemottaglig för mord“, t. o. m. om han besegras af sina
fiender. Sålunda förekomma legendariska berättelser om shama-
ner, som icke kunnat dödas, utan hafva deras fiender till slut
måst sönderhacka deras kroppar i små bitar eller ock bränna upp
dem i eld för att få lifvet ur dem.
Vid framskriden ålder kan shamanen bland tschuktscherna
(likasom bland andra folkstammar) utan bestraifning af andarna
lämna shamanerandet och blifva en vanlig människa, hvilket äfven
ofta sker, hvarvid sjukdom, ålderdom eller försvagad inspiration
angifves som orsak. En shaman uppgaf för Bogoras som or-
sak, att han och hans skyddsande blifvit okontanta. Shamaner
af den mera bullersamma sorten, specialister i buktaleri o. a.
taskspelarekonster, anses endast i sin bästa ålder kunna utöfva
sitt ämbete, hvadan de på gamla dagar öfvergå till lugnare arter
af shamanväsendet.
Af det ofvan anförda framgår, att shamanerna bland tschuk-
tscherna genomgå sin förberedelsekurs utan handledning af äldre
shamaner. Bogoras anser det likväl svårt att antaga, att shaman-
kandidaten utan någon handledning tillegnar sig t. ex. buktaleri-
konsten och andra enligt ritualen erforderliga färdigheter. Det
finnes också i själfva värket t. o. m. vissa regler rörande öfver-
låtelse af besvärjelser och andekrafter från den ene shamanen till
den andre, likasom fallet är hos vissa andra stammar.
De andar, som biträda shamanerna, äro mycket olikartade
och uppträda i olika skepnader: “oftast som vilddjur och fåglar,
såsom varg och svala, råtta och uggla, hermelin, isbjörn; äfven
som oorganiska föremål, såsom läderflaska, kittelhandtag, synål,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:37:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shamanism/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free