Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åren, men sköter man dem rätt, så får man sina penningar
igen sedan, och mer till.”
”Kanske den der lilla flickan leds,” sade Sol Peters,
miss Asphyxias lejda arbetare, som satt i köket och
slöjda-de på ett spadskaft.
”Leds!” upprepade hans matmor med en föraktfull
fnysning.
"Det göra alla sådana der små kräk," svarade Sol,
alldeles icke rädd för fnysningen, ”och hundvalpar värst.
Mins nog hur vår Spot tjöt, i början när jag fick honom.
Höll mig vaken mest hela natten ibland. Och kattungar
skrika när man tager dem från modren. De ä’ vana vid
sällskap, ser ni, och det är liksom så kallt att vara ensam
— ja, det är det.”
"Nå, så får hon vänja sig dervid, dot är alltihop,"
menade miss Asphyxia, ”det lär hon inte dö af. Om ett barn
får mat och dryck och kläder, och har någon som vårdar sig
om det, så måste det väl ingenting göra om en sådan liten
inte har roligt.”
Sol hade, oaktadt sina breda axlar och stora näfvar,
dock eu öm fläck under jackan, ifråga om alla värnlösa
små varelser, och den lilla flickans högljudda gråt träffade
just denna fläck. Derför tänkte lian alltjemt derpå, medan
han långsamt med en glasbit skrapade och putsade
spadskaftet. Efter en god stunds tystnad blundade han med
ena ögat, såg utåt spadskaftet, som om han ämnat måtta
på miss Asphyxias hufvud dermed, och yttrade:
"Den der brodern, hennes, är en vacker, beskedlig
gosse; och om han kunde få komma hit ibland om
aftnarna sodan arbetet var slut, skulle det kanske göra henne
litet gladare.”
”Jag skall säga er, Solomon Peters," svarade miss
Asphyxia, ”att jag lika gerna ville hafva den stora draken
i Uppenbarelseboken här i mitt kök, som en sådan
pojk-varg. Har jag inte göra nog ändå, utan att ha en pojke
här, som skulle vända upp och ned på allting? Tala inte
derom! Jag skall nog ge henne så mycket att göra, att
hon inte ska’ ha tid att leds. Leds! — Ingen tänkte på
så’nt, när jag var barn; jag hade mitt göra, jag som
andra, och ingen talade om det, och jag fick höra upp när
I 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
