- Project Runeberg -  Småstadslif. Amerikansk sedemålning / Del 2 /
1

(1871) Author: Harriet Beecher Stowe Translator: Mathilda Langlet
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSTA KAPITLET.

Påskdagen.

Underbart nog, i Bostons stormiga klimat, var
påskdagen en af dessa herrliga dagar, livilka tyckas, liksom det
nya Jerusalem i Uppenbarelseboken, komma direkte ned
från himmelen, för att visa oss dödliga, huru himmelriket
ser ut. Då och då får vår gamla moder Boston en sådan
dag, till och med bland de nyckfulla vårdagarne, och när
då alla klockor ringa och allt folket, helgdagsklädt,
strömmar in i de många kyrkor som ligga vid dess gator, då
måste den gamla stadens vördade helgon, martyrerna som
äro begrafna på Copps Hill, drömma ljufva drömmar, ty
”salige äro de som dö i Horranom” och än i denna dag,
i vårt kära Boston, följa deras gerningar dem efter.

Yi blefvo tidigt väckta och klädde oss med den
yttersta, ängsligaste omsorg. Pör första gången i mitt lif, skä-’
dade jag oroligt i spegeln och betraktade noga, som om
bilden varit en tredje person, den lilla varelse som kallade
sig ”Jag”. Jag såg ett par stora, bruna ögon, ett litet blekt
ansigte, en hög panna och en rikedom af mörka lockar —
hvilkas utredning och slätkamning, i förbigående sagdt, för
mig utgjorde en förklaring af språket: hvarje dag hafver
sin egen plåga. Fåfängt hade moster Lois upprepade
gånger afklippt dem i förhoppning att mitt hår skulle växa
rakt. Det tycktes tvärtom hvarje gång blifva ännu krusigare
och rikare, men då Harrys linperuk hade precist samma
benägenhet, tröstade vi oss, under vår morgontoilett, med
att vi voro i samma fördömelse.

Dernere i det soliga förmaket, en stund innan
frukosten kom på bordet, vandrade vi sakta omkring, med
händerna på ryggen, på det icke satan, hvilken enligt vår fasta
H I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:40:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shbsmastad/2/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free