Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggt ett helt och hållet sjelfständigt religionssystera. Detta
Tar måhända i sig sjelft icke så orätt, men grunden var
dålig, och byggnaden måste följaktligen blifva både svag
och skef. Det kan emellertid ej nekas att hon blifvit
drif-ven dertill af otidig stränghot å ena, samt alltför mycken
eftergifvenhet å andra sidan. Följderna af ett så
olyckligt uppfostringssätt uteblefvo ej heller.
Efter en tidrymd af bedrägligt lugn och stillhet,
hvar-under Emily lästo och skref och studerade för sig sjelf, och i
sin dagliga omgifning rörde sig som om hennes hjerta
varit långt derifrån, försvann hon plötsligt från sitt hem.
Hon hade sagt sig skola göra ett besök hos sin moster i
Boston, och det enda som sedan från henne afliördes, var
ett bref till miss Mehetabel Eossiter, hvari hon helt kort
förklarade sig ur stånd att längre uthärda ett sådant lif,
som det hon förde, att låtsa tro hvad hon ej trodde, och
vara tvungen ått deltaga i utöfningen af hvad hon aldrig
ämnade erkänna såsom rätt, hade hon nu sjelf rådit för
sitt öde, och bad sin syster aldrig hvarken uppsöka eller
efterfråga henne, då alla dylika forskningar skulle vara
alldeles ändamålslösa.
Allt hvad man kunde utforska var att ungefär vid
samma tid, markis de Conte’ och hans gemål afrest till
Frankrike.
Detta var den sorgliga historia miss Eossiter
anförtrodde sin deltagande vän, Ellery Davenport.
SJETTE KAPITLET.
Yi börja blifva stora.
Vi börja blifva fullvuxna. Vi kunna icke alltid få
stanna qvar i barndomens fridfulla dal. Jag sjelf, käre
läsare, har dröjt der så länge, emedan den, då jag från
slutet af en lång lefnad blickar tillbaka dit, synes för mitt
trötta öga så frisk och herrlig, morgonlandets dagg ligger
ännu qrar deröfver — den morgondagg som ingen
kommande dag skall återgifva oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
