Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afton- och morgonböner med stor punktlighet och väntades
då och då skola uttala goda och helsosamma råd till miss
Tiny, samt hjelpa till att förskalfa henne nödig bildning.
En viss timma hvarje dag bestämdes för honom att tillse
hennes aritmetiska öfningar.
Mordecai Rossiter var en af do beskedligaste,
hederligaste, enklaste menniskor, som någonsin burit prestrock.
Han mottog sitt uppdrag i helig enfald och tog under tyst
bön sin blifvande lärjunge i betraktande, förhoppandes att
småningom lära henne inse sitt eget hjertas naturliga
för-derf, och på den rätta vägen föra henne fram till det
efterlängtade målet.
Miss Tiny, å sin sida, tog också läraren i betraktande
och utan någon ond afsigt, endast följande sin starkaste
instinkt, som var den att roa och behaga, blef hon snart
en ytterligt intagande lärjunge. Då religionen tydligen var
hvad som mest upptog lärarens sinne, vände Tiny också sin
uppmärksamhet derpå och uppbyggde honom med
utgjutel-ser af religiös vältalighet, som alldeles öfverväldigadc
honom. Tiny höll tal om Guds oändliga godhet och
späckade sina anmärkningar med så många blommor och
stjer-nor och så mycket poetiskt fyrverkeri, och kundo blifva så
hänförd af sitt ämne, att han satt och lyssnade till henne
som om hon varit en profetissa, och alldeles glömde den
analys han tänkt göra af hennes kärlek till Gud, för att
utröna huruvida den uppkommit af sjelfkärlek eller af
oegennyttig välvilja.
Som jag redan nämnt hade Tiny stor kärlek för all
poesi, och hon hade användt de långa, tråkiga timmar alla
barn tillbringa i kyrkan, för att lära sig utantill de mest
rörande och vackra psalmer. Och dessa brukade hon med
stor värma och hänförelse upprepa för sin beundrande
åhörare.
Miss Mehetabel ansåg att skolmästaren var en illa
uppfostrad, näsvis person, som hade tagit sig friheter med
ett sådant barn. Men när hon gjorde sin kusin till detta
samma barns dagliga sällskap, föll det henne aldrig in att
något obehag deraf kunde uppstå. Hon betraktade Tiny
såsom blott ett barn — ett barn, ännu långt ifrån den ål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
