Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kämpa, är att alla menniskor smickra henne och göra
af-seende på hennes önskningar; men jag trodde att jag i er
funnit en man, som jag kunde lita på!”
"Jag smickrar henne icke, kusin," svarade den unge
presten allvarsamt.
"Vill ni påstå att ni ej smickrar henne? Hörde jag
er icke nyss kalla henne en engel?”
"Ja, jag gjorde det; hon år en engel,” sade Mordecai,
med tårar i ögonen; ”hon är det mest himmelska väsende
mina ögon någonsin skådat.”
”Ah! bah!” sade miss Eossiter nästan med vedervilja;
”hvilka narrar männen dock äro!”
Huru ogerna hon än gjorde det, ansåg sig miss
Rossi-ter nu tvungen att tala med Tiny om saken.
”Mitt hjerta,” sade hon, "du måste vara mycket
varsam i ditt uppförande mot kusin Mordecai. Jag hörde
honom i dag säga till dig något, som jag icke tyckte om.”
”Ja, lilla tant, han talar så dumt ibland! Herrar tala
alltid så dumt till mig. Ni kan aldrig ana så de prata
och hvad de säga. Jag bryr mig naturligtvis inte om det,
jag; det der är bara en dåraktig vana de ha; men de tala
på samma sätt allesamman.”
"Jag trodde dock att min kusin hade sina tankar
fastade på bättre saker än så. Ett sådant infall! att gå och
förälska sig i dig!”
”Ja, lilla tant, tänk sig bara det! så lustigt det är!
Och det underligaste är att jag inte det ringaste rår för
det. Jag har varit så andäktig och allvarsam jag kunnat,
och läst psalmer och bibelspråk, och gifvit honom goda råd
— en massa — ty, ser ni, det var så mycket som han
inte visste förrän jag sade honom det.”
”Men, mitt barn, allt det der är ju bara att göra
honom allt för mycket intagen i dig; du borde inte tänka på
dylika saker nu.”
"Hvilka saker, lilla tant?” frågade lärjungen oskyldigt.
”Kors, kärlek och giftermål, naturligtvis; det är dit
sådana känslor skola leda om du uppmuntrar dem.”
”Giftermål? oh, bevars väl, sådant tokeri!” och Tiny
skrattade så att det gaf eko i salen. ”Åh, söta, lilla tant,
huru kan ni hitta på något så löjligt! Ni kan väl icke all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
