Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sin yxa och säga: ”Nästa vinter, min gubbe, få vi se
— vi få se!” Ocb i detta ögonblick inträdde han och
hans båda, med dugtiga näfvar försedda pojkar, i köket,
med högst belåtna ansigten, der segerglädjen endast
återhölls af lämplig blygsamhet. De kommo, beredda på att
blifva komplimenterade, och blefvo det också.
”Ab, mr Atwood," sade pastorn, ”ni måste haft göra
nog för en stund, med det der vedlasset; detta är icke
någon vanlig ek ni fällt; det behöfdes starka armar för
att rulla fram sådana stockar, och ändå ser jag ej till mer än
två af era gossar. Hvar äro de andra nu?”
”Kringspridda, kringspridda hit och dit!” sade Heber,
der han satt med ett stort stycke tårta i handen och
smut-tade på sin mugg med ”flip”, och såg ut, med sitt
grå-sprängda skägg och lurfviga hår och jernhårda anletsdrag,
ungefär som ett mellanting mellan menniska och isbjörn
— en klok, skarpsinnig och tänkande isbjörn i alla fall,
fullkomligt hemma i sina stycken och färdig att när som
helst disputera med menniskan.
”Jo do ä’ kringspridda,” sade han. ”Vi ä’ just litet
ensamna nu, der hemma hos oss. Ingen hemma mer än
Pars, Dass, Dill, Noack och Liakim. Jag säger just det
till Noack och Liakim. Om vi hade alla gossarna hemma
säger jag, så skulle vi köra upp tio lass ved till pastorn,
för att riktigt göra rätt för trakteringen.”
"Men hvar äro era gossar nu?” sade pastorn. ”Det
är längesedan jag såg dem på någon sammankomst.”
”Ahjo, Sol och Tim ha’ gifvit sig af till Umbagog,
för timmerhuggning; och Tite, han har seglat till
Archan-gel; och Jeduth for till Westindien efter sirap; och Peto
har vandrat vesterut. Folk börja tala så mycket nu om
den der vestern, och Pete kunde inte hålla sig hemma;
han skulle promt till Buffalo och se den stora vestern.
Han skrifver hem om Niagryfallet. Det är fasligt
märkvärdiga bref. Gumman, hon kan allsinte på något sätt
vara lugn för honom, inte. Hon bara bråkar om att de
der indianerna ska’ skalpera honom. Gumman är så kär
i sina pojkar, som ora hon inte hade så många hon
be-höfver,”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
