- Project Runeberg -  Småstadslif. Amerikansk sedemålning / Del 2 /
110

(1871) Author: Harriet Beecher Stowe Translator: Mathilda Langlet
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vet, och skall hjelpa Esther med hushållet, som jag nu
gör. Jag skall aldrig tänka på att gifta mig.”

Just i detta ögonblick hördes bjellror klinga på
landsvägen. Hvem kommer väl nu, och i livad ärende? En
liten ensitsig släde körde hastigt fram till porten,
körsvennen sprang ur med ifver och lätthet, band sin häst och
gick emot boningshuset. I samma ögonblick hade Tiny
och jag igenkännt Ellery Davenport!

FJORTONDE KAPITLET.

Ellery Davenport.

Tiny sprang skrattande in och uppför trappan till
sitt rum, lemnande åt Esther att mottaga den främmande
— Esther, alltid lugn och alltid färdig. Sjelf kände jag
i detta ögonblick ett så brinnande hat uppstiga inom mig,
att jag nästan blef rädd. Hvad hade då denna godhjertade
menniska med sitt vackra, glada ansigte, sitt fina, aristo-’
kratriska väsende, gjort mig, att jag skulle hata honom
så? Hvad slags kristen var jag, som hyste sådana känslor?
Utan tvifvel var detta en frestelse af djefvulen, och jag
skulle besegra den och bära mig åt som en förnuftig
varelse. Och derpå gick jag med Harry emot öfversten
och han skakade hand mod oss.

”Halloh! gossar!” sade han; I ha’n tagit ett stort steg
framåt sedan jag sist såg eder, och från pojkar blifvit män.”
”God afton, miss Avery,” sade han, då vi
presenterade henne. ”Får jag taga er gästfrihet något litet i
anspråk. Jag reser för närvarande i dessa arktiska regioner,
och jag lofvade miss Mehetabel att taga vägen hitåt och
höra efter huru våra unga vänner här mådde. Men jag ser,”
tillade han med en blick på oss, ”att det ej behöfs några
frågor om er helsa; ert utseende talar för er.”

”Kors, Percival,” fortfor han, vändande sig till Harry
”hvilka skuldror ni har fått! äkta sachsiskt blod flyter
skenbar-ligen i edra ådror, och en vacker dag, när ni blir sir
Harry Percival, skall ni göra heder åt namnet."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:40:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shbsmastad/2/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free