Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harry och jag hade gått till fots, för att under do
torra bladen vid flodstranden söka efter arbutusrankans
vax-hvita knoppar och blommor. Vi lågo just på knä och sökte
bland det vissnade löfvet, då en välbekant stämma hördes
utropa:
"Nå, du min milde, gossar! Ä’ ni här? Kors jag var
ända framme vid Siahs värdshus och tittade in i diligensen,
och inte såg jag er! Jag tyckte just det skulle vara roligt
att gå och möta er. Jo, nu kan ni tro, de titta efter er
i alla fönster, och moster Lois, hon har bakat hvetebullar i
oändlighet, och nära nog velat vända ut och in på hela
huset för att få allt i ordning åt er. Ja, det öfvergår
sjelfva den förlorade sonen — alla de gödda kalfvar, som
slagtas för er skull; och alla menniskor i Oldtown äro
nyfikna att få se sir Harry."
"Åh, prat, Sam!" sade Harry, rodnande. "Tyst med
den saken så länge! Här i Amerika ha vi inga titlar, vet
ni väl.”
"Bevare mig! Det är ju alldeles det jag sa’ deruppe i
boden. Det är stor synd, sa’ jag, att det här inträffade
efter fredsslutet, så’ jag, annars kunde vi haft en verklig,
lifslefvande baron här hos oss också. Och jag tror nästan
att lady Lothrop tycker detsamma.”
"Åh, visst icke, kära Sam!” afbröt Harry. "Nå, äro
de raska hemma hos oss?”
”Åh, kors, ja, då! Så raska och qvicka som det står
till att vara. Och Tiny, det sägs att hon är en rik
arf-tagerska nu, och hon har friare i oändlighet. Den här
Ellery Davenport har varit här i ijorton dagar och bor på
värdshuset och åker i kalesch med fyra hästar, och bjuder
henne åka hvar dag, och miss Rossiter, hon är så uppklädd;
hon har sannerligen fått en spritt ny hatt och lagt af den
der gamla, som hon nu i tio år har ändrat om både vår
och höst. Jag trodde den der hatten skulle räcka i min
tid, men jag ser den gjorde inte det. Och så har hon
fått en äkta kaschmirssjal af mr Davenport. Ser ni, han
vet huru det skall gå till att fria på fint sätt.”
Denna underrättelse var naturligtvis föga behaglig för
mig. Jag hoppas, gode läsare, att det aldrig händt dig
att i en stilla stund i lifvet, då du sitter och småler och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
