- Project Runeberg -  Småstadslif. Amerikansk sedemålning / Del 2 /
158

(1871) Author: Harriet Beecher Stowe Translator: Mathilda Langlet
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jag, ”våga vi ej taga ett enda steg, utan att vara
fullkomligt säkra på vår sak. Denna handstil kan ega en
blott tillfällig likhet med er systers. Är ni viss på att
det är hennes? Detta är en bra liten papperslapp att rätta
sig efter."

"Ja, jag kan verkligen icke bestämdt säga det,” sade
miss Mehetabel tvekande. ”Det kan hända att jag har
tänkt så länge på detta att jag blifvit nervös och att mina
egna sinnen bedraga mig. Jag kan verkligen icke säga
det, Horace; det var derföre jag kom till dig för att fråga
om råd.”.

”Låt oss med lugn betrakta saken, lilla tant."

”Se här," sade hon och uppdrog med darrande hand
två eller tre bref ur fickan, och visade mig dem, ”se här
äro brefven, och du är lugn och förnuftig. Jemför stilen
och säg mig hvad jag skall tro derom."

Både brefven och utanskriften voro skrifna med denna
spetsiga, säkra, engelska handstil, som så många väl
uppfostrade fruntimmer skrifva och hvari alla personliga
egendomligheter gå förlorade, åtminstoue till en stor del. Jag
kunde ej undgå att se en likhet, som kundo möjligen synas
större för en i saken så lifligt intresserad person, som miss
Rossiter.

"Käraste tant,” sade jag, ”nog ser jag en likhet; men
känner ni icke rätt många fruntimmer, som skrifva en
sådan stil?"

"Jo, jag måste medgifva det,” svarade hon; ännu
tvekande — "men likheten mellan dessa båda föreföll mig så
slående.”

"Ja,” sade jag, "om vi antaga att er syster har
skrif-vit till Ellery Davenport, kan hon icke under tysthetslöfte
hafvä gifvit honom ett uppdrag, hvilket han, bunden af sitt
hedersord, icke kan yppa?"

"Det kunde vara möjligt,” sade miss Rossiter och
suckade djupt; "men, ack! hvarföre skulle hon ej taga mig till
förtrogen ?”

"Det är ju möjligt, tant,” sade jag tvekande, "att hon
beror af omständigheter, som hon finner ej kunna
rättfärdigas inför er.”

”0 Horace!”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:40:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shbsmastad/2/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free