Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
loppera bort med dem, under det de båda
negrerna med full hals skrika:
— God natt, massa! God natt, massa
slafhand-lare! Sof godt!
rött och vredgad gick Haley tillbaka till värds-
huset. Han satte sig i ett hörn af salen
och funderade, hur han nu skulle ställa för sig.
Att komma öfver floden lät sig icke göra — hvad
skulle han taga sig till?
Då hörde han utanför en röst, som han tyckte
sig känna igen. Han gick till fönstret och
tittade ut.
— Jag tror minsann, att det är Tom Loker,
utropade han. Det kan man kalla tur!
— Har jag sett rätt, eller är det verkligen du,
gamla kurre? sade han muntert, i det han öppnade
dörren. Kom in, för all del!
Loker, som nu inträdde i salen, var en stor
och grof karl. Hans utseende var grymt och rått,
och han liknade en bulldogg i människogestalt.
Med honom följde en liten spenslig man, som såg
ut att vara smidig som en katt. Hans ögon voro svarta
och stickande med lurande blick, och hans långa,
SJUNDE KAPITLET.
M än n iskojägare.
Loker; uttal: Låk’r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
