Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET.
Tom far med ångbåt.
ilT—^ fter ett par dagar gick Haley ombord på en
Ohioångare med sina fyra slafvar. Han
väntade att få antalet ökadt under resan, emedan
hans uppköpare voro tillsagda att möta honom
vid landningsställena utefter floden.
Det var ett ståtligt skepp, Det fria Amerikas
stjärnströdda flagga svajade i dess topp. På öfre
däck samlades glada grupper af herrar och damer,
som njöto af det strålande vårvädret. Barn i
brokiga dräkter sprungo muntert omkring och lekte
som fladdrande fjärilar. Allt var lif och glädje.
Men nere på mellandäck såg det annorlunda
ut. Där sutto slafvarna i en grupp tätt intill
hvarandra och utbytte förtroenden med låga röster.
Haley, som tittade till dem emellanåt, sökte
uppmuntra dem på sitt egendomliga sätt.
Se så, inga buttra miner! Glada och pigga
ska ni vara. Det går ingen nöd på er, minsann.
Sämre kunde ni ha det. Jag är god mot mina
niggrer, jag, om de uppföra sig väl. Upp med
huf-vudena nu och se morska ut!
— Ja, massa, svarade i korus de sorgsna
rösterna.
Det var det vanliga: »ja, massa , som alltid
varit och var de förtrycktes enda svar.
»John, 30 år-, utgöt, medan tårar strömmade
utför hans kinder lika äkta tårar som om en hvit
man hade gjutit dem — sitt hjärta för Tom. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
