Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ar obekant ( ijoo-talct.’)
Försegling ä skr ifvelse från »Boeråks
mäster c och Rådh» d. ,6/6 16S6 till Greftn
M. S. De la Gardie, Stockholm
(K. Riksarkivet)
Ar obekant (1600-talet r)
kument, som sakna datum men äro försedda med 1686
stadens sigill.
Privilegii-urkundens vapcnmålning framställer ett
rödt fält, hvari äro vertikalt ställda 2.ne »ullsaxar»,
hvardera med ett gyllene kors tecknade, den
(heraldiskt sedt, d. v. s. omvändt för åskådaren) högra
med spetsarne uppåt vända, den vänstra med nedåt
vända dylika. Det runda, röda fältet kantas af en
krans af lagerblad, sammanbunden med en tredubbel
binda för hvarje ’/+ af periferien. Alla för mig
bekanta, graverade sigill visa, antagligen tillföljd af
gravörsmisstag, »ullsaxarne» vända åt oriktigt håll
(jämför afbildningarne sidd. 12 och 15), hvilket
öfver-gått till de flesta ställen, där stadens vapen är måladt
eller tecknadt, ett misstag, som delats af Erik
Dahlberg i hans Suecia ant. & hod.» Det första mig
bekanta sigillaftryck finnes under en
skrif-velse till Kgl. Maj:t från »Boeråhs Borgm.
och Rådh s. d. 19 juni 1624», förvarad
i K. Riksarkivet; redan här, ej fullt två
år efter vapnets bestämmande genom
„ _ Privi:-brefvet, hafva statsinvånarne själfva
l* W inskjutit emellan de båda ullsaxarne ett
’ lodrätt ställdt alnmått, såsom
delnings-linje emellan dessa. Detta om
befolkningens hufvudsakliga näringsfång —
Magistratens nu brukliga sigill gårdfarihandeln — uttrycksfullt »talande»
vapen bibehölls i mera än 200 år, men
inga pålitliga upplysningar ha kunnat vinnas om tidpunkten då Borås stadsvapen återfick sitt
ursprungliga, nu godtagna utseende. Såsom af de meddelade sigillaftrycken synes, hade
emellertid »alnen» på olika tider haft olika utsträckning i fältet, olika form och prydlighet
å handtaget. Denna symbol för gårdfarihandeln, som insattes i vapnet af Boråsboarnes
egen goda vilja och ej af någon riksheraldiker varit erkänd, har så småningom upphört
att begagnas (likasom själfva denna handelsart!), men påstås dock ännu 1833 i sista
upplagan af den bekanta Tunclds Geografi, jämte de två ullsaxarne, utgöra stadens vapen.
Den vapenfältet omgifvande lagerkransen bortlades äfven så småningom, sedan af de 4
bindlarne de 2 nedersta ersatts af rosor redan 1624; år 1686 finnes i dess ställe endast
en vanlig »pärlrand».
Genom de öfver nedanstående sigillbilder tecknade årtalen angifvas naturligtvis hvarken
graveringsår eller fullständig tidsbestämmelse för begagnandet, utan endast datum på det
dokument, hvarifrån aftrycket är reproduceradt. Bemärkas må, att inskriften på det näst
sista sigillet (utan årtal, och hvilket tillhör en privat samlare) så lydande: ”$!gi1IUItl •
BOH-rål)**ieit$t • min.. $ • 1622 • ” utvisar att staden ganska tidigt bestod sig med ett större
och ett mindre sigill (i likhet med hvad som vetenskapligt benämnes liufvud-sigill och
kontra-sigili och vanligen begagnades företrädesvis af kungliga och förnämare personer).
Af tryck af en sigillstamp,
funnen ibland en del
järnskräp och tillhörig cn
pri-vat samling i Borås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
