Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utinnan the nyare olika, at the synas annorlunda stelda» (härmed menar han antagligen:
med gaflarna utåt gatan) »och hafva helt mindre fönster». Antagligt är emellertid, att
ej heller på 1646 års karta husens läge och gatornas riktning äro fullt exakt angifna, men
det lider intet tvifvel, att staden, som vid denna tid endast intog den östra stranden af
Wiskan, var omgifven af ett »staquet», som inhägnade stadsområdet öfverallt, där detta
ej begränsades af Wiskan, och att denna inhägnad var försedd med 3:ne hufvudportar
i norr, söder och vester; den sista dock belägen på andra sidan ån i sträckning med
stadens dåvarande enda bro (af trä) öfver Wiskan (n. v. Westerbro). Dessa 3 portar,
som alla voro väl bevakade af tullbetjäning, lämnade in- och utgång till de större
färdvägarna till Göteborg (genom Bollebygd), Mark och Varberg (genom Vesterport)’, genom
Söderport, som var belägen ungefär vid ingången till n. v. Södra torget, hvilket var fvldt
af byggnader ända till midten af 1890-talet, och gick landsvägen härigenom till
Ulricehamn och Redvägs h:d fram, där Åsbogatan nu sträcker sig, och hade en utgrening emot
Toarpshållet och Kinds h:d. Vid norra ändan af den nu staden från norr till söder
genomstrykande österlånggatan, låg Norreport (straxt innanför n. v. öfre bangårdens
område) som lämnade utvägar genom Skaraborgs län, åt Värmland samt öfver Tiveden
åt Stockholm m. m.
Stadens belägenhet och byggnadssätt påverkades i betydlig mån af markens
beskaffenhet, som var mycket ojämn, än sandkullar, än fläckar af slät mark och landtlifvets
minnen följde med in till staden i det att tomterna derstädes benämndes efter de
landt-bogårdar, hvarifrån stadsborna inflyttat, såsom t. ex. Wiskerhultatompten,
Wikatomp-ten, Björnåsatompten o. s. v.
Ett ytterligare bevis därför, att den unga stadens befolkning ännu i de första åren
af dess tillvaro, bibehållit landtbons vanor och tycken, synes mig i ögonen fallande
genom det faktum, att, oaktadt de stadbildande bönderna förebragt som skäl att begära
vidsträcktare handelsfrihet, att deras bygd vore »både trång och ofruktsam», så att
ej jordbruk gaf dem tillräcklig näring, dock redan 1627 landtmannasysslorna i staden
nått den utsträckning, att detta års boskapslängd (»Lengd upå den Booskaps som Boorås
Staadts Inwånere haffwe och Bruke här j Stadhen. På dedh åhr 1627,»[i Kammararkivet])
upptager från 103 hushåll i Borås ej mindre än 68 hästar (och ston) och 29 »Fålar»
i»Oxe» (antagligen tjur?), 1x3 kor och 14 ungnöt (»Stwtt» och »Qmgha»); 20 svin och
53 »V-(= Ung!) Swijn»; 59 får och 40 »V-får», eller tillsammans 397 kreatur på 103
hushåll med en »ränta» för staden belöpande sig till 54 Dal. 14V2 öre. Längdens
detaljerade utförande på hushåll gifver vid handen, att afgifterna till kronan (blott med
några få minskningar, antagligen för fattigdom), i allmänhet utgjorde för häst */* daler,
men för sto ’/4 daler (dalern å 32 öre), för fåle 4 öre; för »oxe» 20 öre, för ko 8 öre
och för ungnöt 4 öre; för svin 2 öre, »ungsvin» 1 öre, för får i1/2 öre och »ungfår» 1 öre.
Staden hade emellertid, redan innan densamma uppnått slutet af sitt första decennium,
fått sig tilldelad ett högt nummer ibland »Riiksens städer», tydligen snarare på grund
af invånarnes goda förmögenhetsvillkor än den höga folknummern. Då dessa och
möjligen andra af oss ej kända förhållanden betingade för staden en plats inom tredje
klassen med n:o 29, föranleder detta stadens ofta nämnde historieskrifvare Nils Dal att
beklaga Roeskildefredens (1658) följder, som tillförde Sverige så många nya och ännu
mera välmående städer från de eröfrade provinserna, att Borås’ ordnitigsmr sänktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
