Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kammar-arkivet) och invånarnes anseende för idoghet och affärsklokhet blifvit
alltmera erkändt, ej minst af regeringarne under Sveriges storhetstid, hvarpå åtskilliga bevis
redan anförts och flere sådana skola i efterföljande kapitel meddelas; men ej minst
bidrog till »stadens heder och anseende» (möjligen äfven till afundsjuka och
missunsam-het från länets öfriga städer) att landshöfdingen öfver Älfsborgs län Henrik von Vicken
»antingen på konungens befallning eller åtminstone med dess medgifvande» (jmfr NICOL.
ORRE: »BORÅS, URBS WESTRO-GOTHI^, akad. disp. Lund 1785) i Maj 1680
anlände till Borås för att dit förlägga sitt länsresidens.1 Men denna anledning till
glädje blef ej långvarig, alldenstund staden redan i december 1681 uppgick i lågor, så
fullständigt att knappt ett hus blef öfrigt. Landshöfdingen lät sig dock ej genom denna
olycka afskrämmas, utan kvarstannade, enligt Orres utsago, i närmaste trakten (Orre
uppgifver »Ryåhs») ända till början af 1683; troligt är dock, att von Vicken under
denna tid egentligen hade sin bostad på sitt gods Fenneslunda (i Ås härad, på något
öfver 2 mils af stånd från Borås). Hans embetsförvaltning synes ej hafva varit i allo
prisvärd, då kon. Carl XI i ett bref (1683?) hårdeligen förebrår honom för hans
obarmhärtiga medfart emot de klagande länsinvånarne och hotar honom med afsättning (jmfr
Anrep, Sv. Adelns Ättartaflor).
»Hedern» att upphöjas till länsresidensstad tillintetgjordes sålunda genom det
fiendt-liga element, som under omkring ett och ett halft sekel upprepade gånger angrep Borås
stad, och nästan alltid syntes inställa sig för att hindra stadens inbyggare att förhäfva
sig öfver den lycka och framgång, som föll dem till del under tider af ostördt lugn.
Ingen som skrifver rörande staden Borås kan underlåta att instämma med sina
föregångare i de »bevingade» orden: »stadens historia synes vara skrifven med eld». Också
har Borås mellan åren 1681 och 1827 ej mindre än 4 gånger helt och hållet eller till
större del blifvit lågornas rof, men dock hvarje gång uppstått ur askan i förskönad gestalt
och rikare skrud, eller som lokalpatrioten Nils Hufvedsson Dal diktat med anledning
af eldsolyckan 1681.
»Se’n Booråås i grund till aska brändes,
Till större zir, han oförmodligt vändes.»
En kort öfverblick af de eldsvådor, som under en tidrymd af 146 år ej mindre än fyra
särskilda gånger till grunden ödelagt staden Borås, skall därjämte för läsaren bilda
observationspunkter och »märkes-stenar» för iakttagande af de yttre tilldragelser emellan
dessa olyckshändelser, som, utan att direkt beröra handels- cch industriförhållanden
inom orten, dock hvarje gång i högre eller ringare grad påverkat samhällelig utveckling
1 Den man, som ensam representerar Borås kortvariga »storhetstid * såsom Älfsborgs läns residensstad, tcrde förtjäna att
förvaras åt minnet genom några kortfattade biografiska meddelanden. Henrik von Vicken, af polsk-livländsk ätt, (denna hade
1580 erhållit polskt adelskap), gick i svensk krigstjänst och tjänade sig där upp till öfverstelöjtnant vid ett finskt fotregrte;
öfverste 1665, kommendant i Helsingborg 1667; öfverste för Kronobergs reg:te och naturaliserad sv. adelsman 1675;
landshöf-ding i Kalmar län 1677 och i Älfsborgs län 1679. Han ägde och bebodde tidtals Fenneslunda gård (i socknen af samma namn).
Han dog 1690 i Borås och begrafdes i Fenneslunda (på 1870-talet utdömda) kyrka, till hvilken han skänkt alt arprydnaden,
och där äfven hans vapen uppsattes (båda förvaras nu i »De sju häradernas kulturhist. museum» i Borås). Trenne söner
antogo krigstjänst i Holland och dogo där, barnlösa. Han själf blef under sin ämbetstid utsatt för »fiskalisk aktion»,
anklagad och förvunnen att ha »öfverklistrat en mening i ett Carl XI:s kungabref af 21/3 1683». (Se härom utförligare Anrep,
»Svenska Adelns. Ättartaflor», del IV, sid. 599 )
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
