Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvaraf ett prof här meddelas.) Förf. var anonym, men blef bekant såsom
riksarkivs-kanslisten Olof Rudbeck, sonsonsson till Atlanticans berömde förf. med samma namn.
»Poemen» skrefs straxt efter tilldragelsen, men då utrymmet ej tillåter att ingå i någon
redogörelse för dess innehåll, hvilket är ett skämt i tidens smak, men då detsamma
till och med af litteraturhistoriker blifvit uppfattadt som allvar, kan det vara
behöf-ligt att meddela förf:s egen förklaring i »förord» till i:sta upplagan:
»Det oväsende Håffman för några år sedan upväkte i Westergötland gaf anledning til denna Poem, som kort derefter
författades, men ryktet hvarpå den blifvit bygd fants sedan til flesta delar vara ogrundadt. Jag måste derföre bekänna, at
det märkelige och här så vidlöftigt beskrefne slaget vid Borås ej är annat än en dikt.-Mit upsåt har varit at med
en oskyldig satir roa några älskare af vitterhetsarbeten, men icke at på något sätt vanfrägda en för slögd, idoghet och
välmåga almänt bekant stad.»
Som ett ovedersägligt vittnesbörd om förf:s höga tanke om Borås tillåter jag mig
anföra följande högstämda strof, slutet af diktens i:sta sång:
»Borås är vida känt för handel, folk och magt
Dit munter arbetsflit har rika skatter bragt
Fast vilda Ocean des kölar ej får skära,
Och till en uptäkt verld det Svenska jernet bära;
Dock hvilar handlen där på mera stadig fot,
Den räds ej vågens svall, ell vexelcoursens hot.
Man ser ifrån Borås hvart år en idog skara,
Med tusend foror kring i hela Sverje fara,
Som sen ny rikedom med sig tillbaka drar:
Kort sagt, uti Borås vårt land et Tyrus har.»
När ofvan anförda domar afkunnades var »Mösspartiet» det rådande och Borås
bor-gerskap tillhörde för tillfället samma parti — möjligen tillfölje af nyss anförda beröm,
lika mycket som af medkänsla för partiets sparsamhet — men dock ej med större nit,
än att staden lika ifrigt hyllade Gustaf III:s revolution 1772, då »Mössorna» störtades;
med ett ord, en viss fallenhet att hålla samman med dem, som makten hade, synes
icke hafva saknats, och makthafvarna voro också nästan alltid stadens »gynnare och
vänner». Under de 95 år som efter 1727 förflöto ostörda af eldsolyckor tilltog
visserligen välmågan, men den visade sig ej i yttre ståt såsom präktiga byggnader o. dyl.
Utom kyrka och rådstuga, som voro af sten, funnos endast träbyggnader. Härmed
följde ett märkligt stillestånd i folkökning, utan tvifvel beroende till dels på att
framgångsrika gårdfarihandlare ofta öfverflyttade till andra städer sin rörelse. Då den
svenska befolkningsstatistiken ej ännu under 1700-talet nått sin n. v. fulländning, få
vi nöja oss med några lösryckta uppgifter från Nils Orres afhandling, som tydliggör
växlingarna i upp- och nedgång i detta hänseende. Upprorsåret 1766 var ett af de
förmånligaste med ett inv.-antal af 2,267, hvaraf 1,537 mantalsskrifna, men år 1773
voro motsvarande siffror blott 1,926 och 1,327 — således en minskning
hufvudsakli-gen af den »lösa» befolkningen. Den första siffran hade redan 1775 stigit till 2,014
och 1780 till 2,240. Denna växling i folkmängdssiffrorna förklaras äfven genom af
Orre angifven öfvervikt i mortalitet, då hans uppgifter för 19 år (1766—1784) utvisa
ett medeltal för dessa år af födelser 59,15 och dödsfall 62,94. Olyckligast voro åren
1767 med 65 födde, 115 döde; 1770 med 58 födde, 116 döde och 177j med 46 födde 78
döde, men däremot fördelaktigast år 1776 med 63 födde och blott 22 dödsfall. Efter
»Stat. Central. Byråns underdåniga Berättelse», som för 1880 meddelar tillbakablickar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
