Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri i Borås omnejd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydboholms tygtryckeri först anlades 1852, erbjuder sig ett otvunget tillfälle att uppvisa de
svårigheter, som vid denna tid voro oskiljaktiga från ett sådant företag. Likasom vid väfveriets
igångsättande förelågo ännu vid denna tid mycken möda och stora besvärligheter vid
grundande af en ny fabrikation, besvärligheter, om hvilka nutiden knappt har en aning. Inga
utländska handelsresande och ännu mindre svenska agenter förekommo, utan större delen
nödvändigt tekniska artiklar och kemikalier måste ofta, så att säga »med ljus och lykta»
uppsökas i England. Mindre skickliga arbetsledare vållade genom bortskämda eller rent
förstörda fabrikat förluster i st. f. väntad behållning och det var först 1858, som en bättring
härutinnan gjorde sig märkbar, så att fabrikatet så småningom vann samma förtroende, som
bolagets äldre tillverkningar redan innehade. Vid den tid, då inbördes kriget rasade i
Amerikas Förenta Stater (som bekant, början af 1860-talet), verkade detta fullständigt
hindrande på bomullsodlingen och följaktligen i hög grad förlamande på däraf beroende industri.
Jämte några få andra fabriker inom riket höllos dock Rydboholmsverken hela tiden i gång,
ehuru med inskränkt tillverkning. Under denna tidsperiod uppfördes nya tryckeriet, som till
framgångsrik ledare erhöll »koloristen» Gustav Jagenburg (från F.lberfeld).
Innan vi gå vidare i bolagets historia måste ett uppehåll göras för att något dröja vid
minnet af den man, som till följd af en medfödd ovanlig begåfning, i förening med en
långvarig, om sällspord kraft vittnande, målmedveten verksamhet, med full rätt anses såsom
upphofsman till det ombyte, som under det sistförflutna halfseklet i dessa trakter
framgångsrikt utförts från enkel husslöjd och gårdfarihandel till verklig storindustri. Den 2 5 maj 1866
hade Sven Eriksson lagt sitt hufvud till hvila, efter att under en 65-årig lefnad, tillbrakt i
oförtröttadt arbete med öfvervinnande af de största svårigheter, hafva ådagalagt möjligheten af
att äfven i Sverige böija, som man säger, »med två tomma händer» och genom träget
arbete sluta sitt lif i en dubbelmillionärs afundade ställning. Denne vidsynte man var dock
så långt ifrån att lefva endast för penningeförvärf, att han ej försummade något tillfälle att
bereda sina arbetare såväl andliga som lekamliga fördelar. Sålunda medgafs genom kgl.
bref d. 18 dec. 1843 åt »ägaren af Rydboholms fabriker» att anställa en särskild prästman,
»för ungdomens undervisning och nattvardsberedning, äfvensom öfrige presterliga
func-tioner >; ägaren anslog till hans aflöning räntan af ett kapital å 6,000 Rdr B:co. (Denna lön
utgår nu (1906) förökad till 2,100 kronor årligen jämte fri bostad och vedbrand).
På egen bekostnad uppförde Sven Eriksson (då ensam ägare) 1852 vid Rydboholm en
kyrka, rymmande väl 600 människor, hvarest gudstjänst till en början skulle få hållas endast
när sådan ej hölls i Kinnarumma kyrka, i annat fall endast bibelförklaringar, en bestämmelse,
som sedermera eftergafs.
Men äfven utom Rydboholms område sträckte sig Sven Erikssons omtanke och för att
så snart som möjligt göra väfveriet oberoende af utländskt bomullsgarn bildades på hans
initiativ »Rydahls Manufakturaktiebolag» (bomullsspinneri), hvaruti han själf ingick som största
delägare (se vidare under artikeln »Rydahls Manufaktur Akt. Bolag» i föreliggande verk). För
att konsolidera fabriksdriften inköpte den framsynte mannen betydliga jord- och
(hufvudsak-ligen) skogsvidder, ty före järnvägarnes byggande och därigenom möjliggjord
stenkolsim-port, åtgick vid Rydboholms fabriker endast för eldning under ångpannorna massor af
ved. Det jordområde som inköptes 1834 för fabrikens anläggning och utgjorde närmare 6
tunnl., har nu 72 år senare utvidgats till en vidt kringspridd areal af tillsammans 4,400
hektar, d. v. s. omkr. 8,800 tunnl. Det bör ej förvåna någon, att detta praktiska snille var
en af de första i vårt land, som insåg betydelsen för handel och industri af järnvägar, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
