Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri i Borås omnejd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVISKA GUMMIAKTIEBOLAGET
SVANEHOLM, ADR. VISKAFORS
Bland svenska industriella inrättningar, som för sitt arbete använda tropikernas
naturprodukter, finnes näst efter de textilfabriker, som bearbeta bomull,
näppeligen någon, som på jämförelsevis kort tid hunnit åstadkomma ett rikhaltigare resultat
än den numera inhemska gummi-industrien. Denna saknade all betydelse såsom inhemsk
för Sverige före år 1890, alldenstund dittills öfverhufvud endast införsel af och handel
med amerikanska, ’ryska och tyska gummivaror hos oss ägt rum, då däremot år
1904 sex gummifabriker funnos inom Sverige upprättade, med en arbetarestyrka af 1,331
personer och ett gemensamt tillverkningsvärde af 7,126,280 kr., hvarjämte införseln af
oarbetad kautschuk och guttaperka, som för år 1901 hade ett värde af 2,094,513 kr.,
redan 1905 stigit till ett värde af 4,832,609 kr. med en ökning af importen mot 1904 af ej
mindre än 1,185,137 kronors värde och med en ökning af kvantiteten från 634,343 kg. år
1904 till 828,921 kg. år 1905.
Men, innan vi öfvergå till en redogörelse för Skandinaviska Gummiaktiebolaget torde det
vara lämpligt att gifva en kort öfversikt af åtskilliga fakta, tillhörande den
intresseväckande industri, som nu tagit en sådan utsträckning och gifvit upphof till en mängd
nödvändighetsartiklar för Europas folk, men dock räknar sin första uppkomst ifrån s. k. vilda
folkslag.
De moderväxter, som äro vilkor för och gifvit upphof till denna industri, äro alla
inhemska uti vår jords tropiska zoner och tillhöra med enstaka undantag några få
växtfamiljer, som utmärka sig genom rikedom på mjölkliknande safter. Dit höra
företrädesvis familjerna Euphorbiaceee (som äfven i Sverige har vildtväxande
representanter såsom »törel»-släktet, äfven kallad »räfmjölke», samt »bingel» (sl. Mercurialis),
samt, ännu mera representativ, den i våra trädgårdar allmänt odlade Ricinus-busken),
och vidare de samhörande fam. Morece och Artocar pea, till hvilka höra, af de hos oss
mera kända, mullbärsträdet och det i resebeskrifningar ofta omnämnda
brödfruktträdet (närbesläktade med dessa äro nässlor och hampa!) och slutligen fam. Apocynacece,
(hit hör bland andra den bekanta trädgårdsväxten Vinca (— Ivgröna), med talrika
tropik-slägter.)
De trakter af jorden, som hufvudsakligen frambringa dessa nu omnämnda växtarter,
äro i främsta rummét Syd- och Centralamerika och främst är att nämna det varmaste
Brasilien och Guyana, där trakten omkring Amazonflodens mellersta lopp och bifloder
genom euphorbiacéen Siphonia (eller Hevea) brasiliensis är känd för att lämna det
ojämförligt bästa kautschuk (handelns »Para-gummi», som är det från hartser lättast befriade,
och som ock står högst i pris; vid den första proceduren, tvättningen, förlorar
»para-gummit» endast 15 å 20 %, under det att sämre sorter, särskildt afrikanska, därvid
förlora från 30 t. o. m. 80 % af sinvikt). Ifrån Brasiliens södra och mellersta provinser (Bahia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
