- Project Runeberg -  Sveriges handel och industri i ord och bild / Göteborg /
27

(1901-1907) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det finnes intet ställe, där vi bättre kunna möta Lubeckarne, — Gud gifve man kunde
befästa det så, att man där kunde försvara sig mot de skalkars hop. Sker nu emellertid detta,
så är det vårt fulla råd, att upp skall skäras emellan Vättern och Vänern för forlöns och
köpmannagods skull. Sedan blifver Sverige väl vid makt, näst Guds hjälp, så att Öresund
och de vendiske städerna icke kunna tränga oss”. Det var storslagna planer, som Brask
här hade i sikte, då han såsom en vidare följd af Lödöses befästande sålunda föreslog en
kanalanläggning mellan Vänern och Vättern.........

Den 12 mars 1526 sände konungen från Örebro dels en skrifvelse till Måns Bryntesson,
att denne skulle lägga sig ”den allra största vinn om att Nielödesiö blifver fast gjordt”,
och dels ett i mycket vänliga ordalag affattadt öppet bref, hvari Västgötaallmogen
uppmanas att i anseende till ”det stora gagn och profit”, som riket däraf skulle få, bidraga
med tre dagsverken, så att befästningarne omkring staden kunde fullbordas den påföljande
sommaren.

Nylödösc låg konungen mycket i hågen och den 29 juni 15 26 skref han på följande sätt till
Måns Bryntesson om en ny plan, som han fattat för att få bättre insegling till staden:
”Desslikes såge vi gärna, — eftersom Nylödöse bör blifva väl befästadt, emedan vår tro
är den, att där framdeles kan blifva en bättre och större handel, — att du kunde få en
mästare, — kanhända kunde du införskrifva en från Tyskland, — som kunde vänja
strömmen ifrån Hisingesidan, så att han helt och hållet fölle in i strömmen mellan Säfveholmen
och staden, hvarigenom denne kunde blifva så djup, att de uti den kunde bruka sin
seglats ut och in i staden.” Och han tilläde ytterligare: ”om du kunde få någon råd därtill
med pålar och strömbrädd, så skulle den strömmen då väl inom ett halft år blifva så djup,
att man kunde segla ut och in uti honom.” Af denna plan, som innefattade att Göta älf
skulle fördämmas och strömmen tvingas att taga vägen öfver nuvarande
Gamlestadsholmen in i Säfveån, blef emellertid ingenting.

Nya Lödöse var, oaktadt de motgångar det haft, icke en efter den tidens förhållande så
obetydande stad, som man skulle kunna väntat. I riksregistraturne finnes nämligen en
förteckning af år 1526 på den gärd, som konungen, rådet och ständerna öfverenskommit
om för att upphjälpa rikets finanser. Gärden bestämmes för olika städer och landsändar i
ett visst antal persedlar, — för landsbygden i järn, smör, skinn, hudar, talg, ister eller
timmer, för städerna i järn, oxhudar eller kohudar. För Nya Lödöse utgjorde gärden 6
däcker (= 60 stycken) oxhudar, för Gamla Lödöse fyra däcker; Söderköping, Kalmar och
Jönköping, som voro de förnämsta städerna, skulle betala tio däcker, de båda första i oxhudar,
Jönköping i kohudar, Vadstena 5 (kohudar), Linköping och Skara hvardera 4, Skenninge,
Norrköping, Västervik, Vexiö och Lidköping hvardera 2, Vimmerby, Eksjö, Falköping och
Hjo hvardera 1, Bogesund (Ulricehamn) och Sköfde hvardera endast en half däcker.
Af denna jämförelse är det påtagligt, att förmögenheten i Nya Lödöse redan ansågs vara
rätt betydande samt att den i Nya och Gamla Lödöse tillsammans var lika stor som i de
gamla handelsstäderna Söderköping och Kalmar. Om man af denna jämförelse skulle
våga sluta sig till invånareantalet och därvid begagna sig af Forssells
sannolikhetsberäkningar för år 1571, torde man kunna antaga, att Nya Lödöse haft icke mindre än 7-—800
invånare, hvilket för den tiden var en aktningsvärd siffra.

Under år 1527 förekommer staden ej ofta omnämnd, — den hade dock sjöfart och
handelsförbindelser med både Reval och Holland, — men påföljande år hade den utvecklat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shi/goteborg/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free