- Project Runeberg -  Sveriges handel och industri i ord och bild / Göteborg /
34

(1901-1907) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ver. Vi hafva nu, Gudi lof, ryttare och knektar i landet och kunna fördenskull bedrifva
saken på annat sätt än hittills skett och skola icke tillstädja dem så lång frist, att de skulle
kunna befästa vare sig den eller någon annan plats. Det kan du mans lita på!”

Lödöseborgame fattade därför godt mod och begärde att fritt få hugga ekeskog till
deras båtar och stadens uppbyggande m. m. Men då vardt konungen återigen mäkta
vred och skref till Gustaf Olsson Stenbock, som var ståthållare i Västergötland: ”hvad
det brefvet angår, så befalle vi snart deras byggnadsplaner åt hin onde; och vilja vi, att
dem härefter platt ingalunda skall tillstädjas att hugga eke, vare sig till det ena eller det
andra”. Detta hindrade emellertid icke konungen att något längre fram på året själf påtänka
byggnadsplaner i Lödöse, då han förklarade sig där vilja uppföra ett komhus, i främsta
rummet för tiondens, men äfven för andra skattepersedlars upplagrande; och vreden
hindrade honom icke häller hvarken att bevilja nedsättning i skatten — från 300 till 250
rhenska gyllen — eller att medgifva utförsel från Lödöse af några små klippare, smör
och fläsk samt ett så stort parti som — 2 par lefvandes oxar.

Severin Kils förslag om stadens förflyttning, som måhända inspirerats af
Lödösebor-garne själfva, bar emellertid frukt och Gustaf själf skref den 6 februari 1542 följande
karaktäristiska bref till den nyssnämde Stenbock:

”Som eder tvifvelsutan veterligt är, herr Gustaf, att desse Lödöseborgare hafva nu varit
här hos oss med sin skatt, så ibland annat hafva de ock haft med sig en hop gamla bref
eller privilegier (huru vi nu dem kalla skola), hvilka vi icke till ett blåbär akta och kunna
fördenskull icke fulleligen förstå, i hvad akt och mening de hafva fört med sig eller velat
presentera sådana bref, annat än att de därmed tilläfventyrs mente, att så snart vi sågo
sådana deras bref, vi då strax skulle efterlåta dem allt hvad dem syntes godt vara, som
är att bygga staden uppå Säfveholmen eller låta den vara kvar, där den är, hvarmed vi,
kronan och den landsändan Västergötland föga förvarade eller belåtna vara kunna;—
så är väl sannt att vi för det pratets skull hafva haft något skarpt snack och tal med dem,
eftersom de icke vilja vara, där man dem hafva vill och där de kunna bygga och bo,
riket, oss och den landsändan till god nytta och beskärm. Och skolen I veta, att vi ännu icke
äro tillfreds därmed, att de sitta kvar där de nu bo; icke häller vilje vi hafva dem till
Säfveholmen, eftersom där icke är stort bekvämare eller fastare lägenhet än där de nu
äro. Därför är det nu vår vilja och begäran, att I villen ytterligare förhandla om denna
sak, så att slottet och staden måtte blifva tillsamman, enär I i detta hänseende väl
till-förene’hafva förnummit vårt sinne och mening: och mån I hafva en öfverläggning med
några af de förståndigaste där i staden och låta dem bese läget där omkring slottet. Vi
betvifla icke, att när man toge in med stadsmurarne det högsta berget på södra sidan
om slottet, med all den platsen, hvarifrån man kunde göra skada inåt slottet med
stadsmurarne, så kunde man göra staden ändå mycket fastare och beständigare än där han
nu ligger; så kunde både staden beskydda slottet och slottet staden igen. Där finnes
ock tvifvelsutan sköna källor, så att man icke häller behöfde hafva nöd för vatten.

Sammalunda hafva vi ock låtit desse Lödöseborgame förstå vårt sinne och mening,
huruledes de därstädes skulle längs med slottet och stadstomten (-gränsen) få sig en god
skeppshamn med väldiga stenkistor fyllda med sten och där ofvanpå långa och passande
höga bryggor ifrån vattnet, på hvilka man kunde hafva sin vandring rundtorn staden,
— hvilken min mening de väl komma att underrätta Er om. Ar ännu såsom förut vår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shi/goteborg/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free