Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prima civitatis Gothoburgensis”, de andre en inskription, som antydde, att det var
”mo-neta no va civitatis Gothoburgensis”. ”General” för stadens myntverk blef den
förut-nämde Abraham Cabeliau.
Att stadens utveckling i öfrigt gick ganska snabbt kan man finna af flere
betydelsefulla tecken. Redan den omständigheten, att staden låg alldeles invid gränsen af det
■norska Hisingen och att den skulle befästas, uppväckte danske konungens förtrytelse,
liksom ock Karl IX :s tillåtelse för stadsinnevånarne att idka fiske på norska och
lappska kusterna samt handel i norska Finnmarken; öfver allt annat fruktade man måhända
dock, att holländare och andra skulle inlöpa till Göteborg med sina skepp och sedermera
låta dem gå igenom Öresund såsom svenska fartyg, hvarigenom de skulle komma i tillfälle
att göra anspråk på den för svenskarne därstädes gällande tullfriheten.
Holländarne förde till Sverige alla de varor, som förut hämtades från Lübeck, men sågo
med afundsamma ögon Sveriges närmande till Frankrike, då Karl IX år 1610 skickade
sändebud dit för att förnya handelsförbundet. Utförseln från Sverige utgjordes vid denna
tid förnämligast af järn, hudar och säd, men förnämligast skeppsvirke. Införseln från
Holland var måhända ganska rikhaltig, men framför allt torde den hafva utgjorts af
ostindiska varor,emedan vid denna tid holländames handel på Indierna stod i sitt största flor.
Stadens framåtskridande måste för sin tid hafva varit ganska storartadt. Danskarne
hade, som ofvan nämts, klart för sig, hvad stadens tillkomst och utveckling betydde,
och äfven de nordtyska städerna hade en föreställning därom, då år 1608 Bremen,
Hamburg och Stralsund ville stifta förlikning, fast förgäfves, mellan Lübeck och Karl. Äfven
i Sverige hade man den något egendomliga föreställningen, att den nya staden varafsedd
ensamt för utlänningar och Karl IX ansåg därför nödigt att den 13 april 1609 låta utgå
ett öppet bref i syfte att betaga allmänheten denna fördom.
Vi kunna i öfrigt icke lämna några detaljer från stadens utveckling. Att man i Sverige
var stolt öfver dess tillkomst framgår af den minnespänning, som präglades med Karl
IX :s bild och på frånsidan midtemot Älfsborgs slott staden på Hisingen samt å ett träd
en sköld med stadens vapen och öfverskriften:
Qvae praebet latas arbor spatiantibus umbras
qvo posita est primum tempore virga fuit
d. v. s. det trä, i hvars rika skugga man nu vandrar, var då det först planterades endast
en ringa telning. (Denna minnespänning är icke, såsom förut uppgifvits, präglad 1610,
utan enligt Hildebrand först efter det nya Göteborgs anläggning.)
I början af april 1611 utgick Danmarks krigsförklaring och omedelbart därefter
öppnades fälttåget, som väsentligen rörde sig om Älfsborg, hvilket ändtligen uppgafs den 24
maj 1612. Under belägringen intogs det Hisingska Göteborg och förstördes i grund, så
att man icke numera kan finna det ringaste spår efter denna stad.
Stor var glädjen å danskarnes sida och Kristian IV lät prägla en minnespänning af guld,
som å frånsidan visar en bild af Älfsborgs slott och det Hisingska Göteborg.
Var stadens tillvaro kort, så var dess betydelse dock icke ringa. Såsom Hellstenius
påpekat, var det nya element, som dragits in i vårt land, af den största vikt för hela vår
stads första historia och författning; men betydelsen sträcker sig i själfva verket ännu
längre, och långt fram i tiden — kanhända ända in i våra dagar — kan man spåra en del
af dess verkningar.
Sveriges Handel och Industri; Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
