Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilda gärder i flertalet af Västergötlands härad. Stadens räkenskaper utvisa, att stpra
kanalen från väster till öster blifvit fullbordad, likasom lilla östra hamnen (hvarmed
troligtvis åsyftas Lilla Bommens hamn) samt en hel del ”grafvar”. Dessutom
uppfördes rådhus, prästgård, kyrka, klockstapel och corps-de-gardie, allt af trä; af broarna
byggdes den ”stora bron öfver stora hamnen vid torget” samt Underås bro och en i
Ny-löse (Gammelstadsbron). Rådhuset var ett tvåvånings trähus, som efter afbildningen å
1644 års karta (jf vignetten i början af detta kapitel) hade högt tak med päron- eller
lökformadt torn och låg å sydöstra delen af nuvarande Gustaf Adolfs torg. Staden hade
efter sitt första bebyggande en fullständigt holländsk prägel. Boningshusen och
maga-sinerna sträckte sig med gaflarna så nära kanalerna som möjligt. Skeppen gingo, så
vidt möjligt var, upp till köpmännens packhus att där aflämna och emottaga varor.
Husen voro emellertid i allmänhet föga sorgfälligt byggda, teglet var dåligt och
gatorna voro ej sällan trånga och besvärliga att passera.
Men detta märktes förmodligen icke när Gustaf Adolf under februari 1624 kom till staden
för att taga den i ögnasikte. Det var nog med glädje han märkte de stora förändringar
trakten genomgått, sedan han först var där; men han hade ock haft vid sin sida en
riks-kanslär, som lika varmt nitälskat för stadens utveckling och år 1621 affattat den
märkliga promemorian om ”sett och medell, genom hvilke Gothenborg kan populerasoch
förbättras.”
Huru konungen vid detta första tillfälle emottogs i den stad, han grundat, veta vi
ej. Men tillfället var gynnsamt för staden att begära och erhålla ytterligare förmåner
och Stadsrådet hade därför uppställt icke mindre än 24 punkter, hvarå de önskade
konungens svar. Den kungliga resolutionen, — ett dokument, som ofta åberopats, men
hittills aldrig offentliggjorts, oaktadt det för Göteborgs äldsta historia är synnerligen
betecknande, — lydde sålunda.
Kongl. Maj:ts Resolution och Svar på det
Gö-theborgiske Stads Rådet inlagde frågepunkter.
Datum Giötheborg den 24 februarii 1624.
Till det första.Det Rådet begiärer att Hans Kongl. Maj:ts Nådigast täcktes låta
sättia Råå och Röör emellan Elfsborg och Staden, så hafver Hans Kongl. Maj:t derom
Tvä af Göteborgs stads äldsta sigill
allareda beställa låtit och några af de Välbrne Herrar utaf Rijksens Råd och andre gode
Männ uti Commission gifvit, att de med första bahr mark det förrätta skola.
Till det andra. Såsom af Borgerskapet begäres, att dem må öfverlåtas med deras
hustrur och barn om sommar tid förlusta sig uti Engegårds skog, så vill Hans Kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
