Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid fullmaktens utfärdande visste emellertid riksdrotsen icke, om han skulle kalla
Eriksson ”ädel och välbördig”, hvarvid Clas Fleming framhöll, att ”större autoritas skulle
concilieras burggrefven — på denna ort, där så många främmande personer äro boende
eller komma på besök — i händelse han benämdes ädel”, och riksamiralen Carl Carlsson
Gyllenhjelm anförde, att om Per Eriksson ”icke blefve gratificerad med denna titel, skulle
han den chargen å den orten intet vedertaga.” Man hade sålunda redan vid denna tid
fått en slags respekt för invånarne i vår stad. Och regeringen sökte måhända injaga
en hälsosam fruktan hos Göteborgarne genom att i den renskrifna fullmakten, med
ändring af ’föregående beslut, titulera den nye burggrefven: ädel och manhaftig........
Regeringen medgaf år 1636, att Göteborgs stad skulle få åtnjuta halfva tullen af allt
det järn, som från staden utskeppades, och inrättade samma år en ordinarie
postförbindelse medelst gående postbud från Stockholm till Göteborg. I augusti afsände staden
en deputation från Göteborg till regeringen för att anhålla om förlängning af frihetsåren
m. m. Härtill var regeringen icke villig och beklagade, att staden blifvit illa byggd, att
en del af borgerskapet dragit sin kos o. s. v., men lofvade i alla fall att tillse, att stadens
invånare icke skulle betungas öfver förmågan med odrägliga besvär.
Den 15 december s. å. hade engelske konungens sändebud, grefve Alexander Forbus,
till rikskanslären öfverlämnat sitt kreditiv, enligt hvilket han bl. a. skulle förhandla,
”huruledes kommersierna i Göteborg skola kunna stabilieras och på hvad konditioner
sådant kunde efterlåtas.” Det hufvudsakliga ärendet synes dock hafva varit att få
tillsyn öfver engelska undersåtar i Göteborg, hvarest, enligt Forbus’ ord, ”en stor del af den
skottska nationen trafikerade, som endels lefde utan order” och därför ”gjort stor skada,
såväl för England som Sveriges krona och sig själfva.”
Samma dag afgaf regeringen svar och förklaring på de punkter, som presidenten Per
Eriksson ”inlevererat” och af hvilka några rörde handel och sjöfart. Tullrätten, som
utgjordes af 4 man af rådet i Göteborg, hvilka skulle slita och afdöma alla tvistiga
tullsaker, skulle fortfarande provisionellt fungera. Staden tilläts, i kraft af förut gifven
resolution, att taga accis af alla främmande drycker. Borgerskapets begäran att få upprätta
kompanier på järn och hudar villfors icke, ”emedan sådant lände allenast några få
personer till fördel”. Då Kgl. Maj:t förnummit, ”att hamnarne i staden mycket infalla”,
ålades magistraten tillse, att de borgare, som bodde vid hamnarne, så snart ske kunde,
skulle reparera och uppbygga dem ånyo, hvarför de ock erhöllo tillstånd att på stadens
skogar hugga så många ekepålar, som voro behöfliga för de förfallna hamnames
reparation. Slutligen förklarade regeringen sig vilja framdeles författa en förordning rörande
exporten af ekvirke, men uppdrog provisionellt åt burggrefven och den svenske
presidenten att utöfva tillsyn öfver denna export.
Huru Göteborgs stadsplan såg ut på 1630-talet framgår af omstående karta,
enligt hvilken Göteborg icke skulle hafva varit befästadt. Man talar dock oupphörligen i
skrifvelser om ”fästningen Göteborg” till skillnad från Älfsborg, och riksrådet beslutade
i augusti 1636, att den skulle ”med stacketer bebyggas och förvaras”, hvilket ju hän
tyder på att det är staden och ej Älfsborgs fästning, som åsyftas. Planen måste ock hafva
satts i verket, ty Ketill Klassons karta af 1644 visar otvätydigt, att
befästningsanord-ningarne kommit till utförande.
Från år 1637 må antecknas, att regeringen, som redan år 1635 låtit afmäta trakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
