Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tespannmålen in natura skulle föras och förvaras. Den i nov. afgick från Göteborg den
fjärde och mest betydande expeditionen till Nya Sverige med de båda fartygen Farna
och Svanen; den framkom den 15 febr. 1643 till fort Kristina och medförde guvernören
Johan Printz, hvilken anlade Ny Göteborg och Älfsborg (numera benämdt
Elsingbo-rough).
År 1643 betecknar höjdpunkten af Göteborgs kommersiella välmåga under denna tid.
Stadens mantalsskrifna invånare uppgingo
till 1,830 personer, hvilket motsvarar en
befolkning af åtminstone 7,000 personer,
och Göteborg var sålunda, oaktadt det i
rangordningen intog fjärde platsen bland
rikets städer (efter Uppsala och Norrköping),
näst Stockholm Sveriges folkrikaste stad.
Inga klagomål inkommo häller till
regeringen, — hvilket ock antyder välståndet,
— utom en i slutet af år 1643 fr&n
stads-rådet, som begärde ersättning för den
mistning i ”gräsväxt”, som de lidit genom
torfskärning till ”fortifikationsverket” och
därigenom att Gullberg nu skulle börja
befästas. Den egendomliga framställningen
afslogs i mycket vänliga ordalag af
regeringen, som ansåg det ”icke oskäligt, det
staden icke så helt undrager samma
forti-fikationsverk till sin egen konservation och
välstånd att fordra och främja.”
Nu skulle emellertid staden för första gången sedan sin tillkomst få kännas vid
krigs-oroligheter. Det länge beslutade kriget mot Danmark utbröt år 1644 och danske konungen
befann sig i början af april utanför Hisingen med en flotta på 11 skepp, hvilken
under holländsk flagg sökte komma förbi Älfsborg för att lägga sig mellan detta och
Göteborg och på så sätt komma åt båda fästena. Företaget misslyckades och konungen
beslutade därför att göra försänkningar vid älfmynningen, hvilka skulle hindra all trafik
å älfven. Dessutom förordnades en särskild bevakningstjänst å älfven norr om Kungälf
och Bohus samt patrulleringsbåtar för att skydda transporten af timmer till de nämda
försänkningarne, hvarigenom tillförseln hindrades äfven åt detta håll.
Berättelsen om detta krig, som kallats Hannibalsfäjden, emedan trupperna anfördes
af Hannibal Sehested, kan här förbigås. Men klart är att Göteborgs handel måste lida
af dessa oroligheter och ett bevis härpå är det, att den mantalsskrifna befolkningen i
staden, som 1644 utgjort 1,767 personer, år 1645 nedgick till 1,307 personer, hvilket
betecknar en minskning af ej mindre än 25 %.
Göteborgarne dröjde häller icke att framställa sina klagomål och uppmanades därför
ock af regeringen i en ”förklaring” af den 30 januari 1645 att skriftligen bevisa sina
”gravamina och besvär”, hvilka därefter skulle meddelas fredskommissarierna och beaktas
i fredsslutet. De sökte ock minskning i kontribution och båtmanshåll, men detta kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
