Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nad, ladugården och ladugårdsägorna med gamla Älfsborgs backe samt tillhörig skog och
mark, börandes dessa ägor af magistraten utan lösen och betalning ”till tomter utdelas
åt dem, som sig där nedersätta och burskap taga vilja, således, att hvar tomt uti facen
blifver 30 fot långt”, och fästades härvid endast det villkor, att intet hus där fick
uppföras under två våningars höjd utom vinden. Detta var i själfva verket ett betydligt
medgifvande åt en ”egna-hems-rörelse”, och härmed var grunden lagd till ett
vidsträcktare bebyggande af nuvarande Majoma.
För innebörden af denna konfirmation har Sigfrid Wieselgren utförligt redogjort. Det
dröjde icke längre än till den n juni 1719, då hela den år 1716 införda organisationen, med
burggrefve, 3 presidenter, syndicus och magistratens äldste, åter slopades, och 1695 års
ordning och lönestat åter infördes.
Man har hittills icke fullständigt riktigt skildrat handelns och omsättningens
förhållanden under denna tid, i det man påstått, dels att staden icke i någon mera märkbar mån
förkofrats, och dels att den under Carl XII:s regering gått tillbaka. De grafiska
öfver-sikter, som här lämnats, och som af förf. utarbetats med ledning af nu tillgängligt
material, visa att så icke är förhållandet.
Ser man t. ex. på tolagen, hvilken, såsom ofta framhållits, motsvarar viss procent af
varornas beräknade värde, förefinnas visserligen, under tiden 1696—1714,
jämförelsevis låga värden emot de under åren 1661—80 förekommande, men detta beror i viss
afsevärd mån därpå, att de förra siffrorna omfatta endast tolag, under det att de senare
inbegripa äfven roder-, båk- och pålpängar. Under åren 1719—30 upptager
öfver-sikten endast tolag, men ändå äro siffrorna lika höga och t. o. m. högre i genomsnitt än
för perioden 1661—70, enär medeltalet för det förstnämnda decenniet utgör 10,939, men
för det sistnämnda endast 9,944 daler silfvermynt. För perioden 1681—95 saknas
visserligen jämförliga tal, men att denna inkomst i slutet af Carl XII:s regering ansågs
gif-vande, framgår däraf, att tolagen under tiden 1 juli 1715 t. o. m. den 30 juni 1718 var
bortarrenderad till tullarrendatorerna mot en summa af 10,000 daler sm:t årligen.
Ser man åter på järnskeppningen, visar sig under denna tid ett absolut och betydande
framåtgående; exporten af järn utgjorde nämligen i medeltal (i ton å 1,000 kg., beräknad
efter tackjärnsvikt med slitningsmån):
åren 1661—70..........46,229 ton
,, 1671—80.......... 53.48o ,,
,, 1681—90.......... 63,465 ,,
,, 1691—1700.........83,532 ,,
,, 1701—10..........107,247 ,.
,, 1711—20 121,749 ..
,, 1721—30 125,145
hvilket ju betecknar vida mer än fördubbling, nästan en tredubbling.
Sannt är, att skeppningen af bräder gick något tillbaka, om man lägger tidsperioden
1661—80 till grund för jämförelsen (medeltal: 13,773 tolfter); men härvid bör
ihågkom-mas, att denna export efter Bohusläns förening med Sverige tog ett kolossalt uppsving
af flere orsaker. Jämför man åter med tioårsperioden 1681—90 de därefter följande
decennierna, visar sig ett ständigt framåtgående eller från 9,381 till resp. 11,263, 12,966,
13,096 och 13,650 tolfter i genomsnitt pr år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
