Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dustri kan tydligt påvisas. Redan 1729 säges kommerserådet Jacob Sahlgren å den
nuvarande Gamlestadens fabriks ägor hafva påbörjat ett sockerraffinaderi, hvarå han år
1731 erhöll kgl. kommerskollegii privilegium; och att han tilltagit fabriken i en, efter
den tidens måttstock sedt, stor skala framgår däraf, att han enligt Cederbourgs
beskrif-ning låtit uppbygga ett kostbart stenhus, fem våningar högt, förutom vinden, ”medelst
hvilket nyttiga bruk icke allenast denna orten, utan ock en stor del af riket kan
provideras och förses.” Vidare hade fem tobaksspinnerier inrättats af kaparekaptenen
Kristoffer Hedenberg, handlandena Esbjörn Schiller och Olof Holmgren samt tobaksspinnaren
Anders Dahm och hofrådet Magnus Lagerström; och nu tillkom år 1735 ett kattunstryckeri
— anlagdt af assessor Johan Olbers och handelskommissarien Samuel Schutz, — samt år
1736 ett pappersbruk, anlagdt af handelsmannen Esbjörn Schiller. i Det gamla
vant-makeriet, som nu öfvertagits af Coopman med intressenter, hölls fortfarande i gång och
Vy af Göteborg. Ur Dahlberg
hade i slutet af 1730-talet ej mindre än 11 mästare, 9 gesäller och 4 lärgossar samt en
’ ’manufakturi stfärgare ’ ’.
Äfven handtverkames antal var i tillväxt, och nya skrån och sammanslutningar hade
uppkommit redan i slutet af föregående period; så beviljades i den kgl. resolutionen den
8 augusti 1719 konfirmation på glasmästarnes, målarnes, handskmakarnes och
öfverskä-rarnes ämbeten, — glasmästareämbetet hade dock redan år 1699 bildats som fullständigt
skrå, handskmakareämbetet fick redan 1694 en ålderman och 1702 hade ”Göteborgs
stads konst- och målaregille” inrättats. Men att staden måste hafva gått framåt, visar
sig af Cederbourgs förteckning öfver dem. ”som söka sin näring och uppkomst genom fria
konster och loflige hantverk”, och af hvilka sammanlagd t 295 st. uppräknas, h varibland ej
mindre än 14 guldsmeder och juvelerare, 12 perukmakare, 6 vinskänkare och 14 bryggare.
öfverallt, hvart man skådade i vår stad, kunde man därför skönja ny verksamhetslusta
och ifver att påbörja nya företag. Det storslagnaste af dessa var dock det ostindiska
kompaniet.
Sveriges Handel och Industri: Historik 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
