Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
merskollegii beräkningar under senare hälften af årtiondet. År 1900 visar en totalsumma
för utförseln af 106,650,940 kr., motsvarande 27,25 % af hela landets utförsels värde. Bland
väsentligare utförselvaror år 1900 må nämnas (inom parentesen utsättes procenttalet
af hela landets exportvärde för den ifrågavarande artikeln): askar och dosor af
sammansatta ämnen (99), borstbinderiarbeten (72), färsk sill (73), annan färsk fisk (25), saltad
sill (46), friska frukter och bär (28), garn (88—100), glasbunkar (84), glas ej spec. slag
(94), risgryn (100), oberedda hudar (38), kirurgiska m. fl. instrument (65), klorsyradt
kali (89), kemisk-tekniska preparat (84), konserver (86), motorer (84), maskiner för
textilindustrien (90) och för trämasse- och papperstillverkning (67), tackjärn (33),
smältstycken och råstänger (41), stångjärnsafhugg (35), stångjärn, valsadt eller smidt (38),
järnrör (75), järnspik (89), ej specificerade järnvaror (44), zinkblände (66), papp (96),
papper (71); pappersmassa: kemisk torr (41), kemisk våt (23), mekanisk torr (55) och
mekanisk våt (12); smör (49), syllar (79), grufstolpar (39), hyflade bräder (17),
svarf-veriarbeten (89); snickeriarbeten: byggnadsmateriel (45), alla andra slag (81);
tändstickor (84), ylleväfnader (71) samt bomullsväfnader (79—100). Af ohyflade plankor och
battens samt bräder utgör numera Göteborgs export, ehuru den i värde uppgår till nära
4,6 mill. kr., endast resp. 4,75 och 2,73 % af hela Sveriges utförsel. Denna export
har sålunda dragit sig från vår stad, naturligtvis till följd af den norrländska
trävaru-skeppningens storartade tillväxt.
Om man jämför början och slutet af 1800-talet, finner man sålunda att Göteborg
fortfarande är stapelorten i vårt land för skeppningen af järn — dock ej järnmalm — och
oberedda hudar, men icke för annan trävaruexport än de smärre och minsta
dimensionerna (grufstolpar) samt för snickeriarbeten. Däremot har exporten kommit att omfatta
en hel del alster, som vid tidsperiodens början icke förefunnos, såsom papp, papper,
pappersmassa, tändstickor, väfnader, garn, glas, risgryn, konserver och maskiner, —
samtliga tillhörande nyuppväxta eller utvidgade industrier, — samt dessutom sill — det
stora bohuslänska sillfisket upphörde 1899 — och smör, hvaremot spannmålsexporten
(hafre 16 % af landets utförsel) nedgått till en obetydlighet.
Detta är obestridligen en stor förändring, som äfven åstadkommit det lyckliga
förhållandet, att Göteborg under den ständigt växande konkurrensen kunnat häfda sin
ställning som Sveriges förnämsta exportstad. Hade man, liksom i utlandet, äfven en
samlad öfversikt af de in- och utförda kvantiteterna, skulle säkerligen Göteborgs både
in-och utförsel visa sig relativt större än den nu förefaller, när man endast med ledning
af värdesummorna kan bedöma dem.
Antalet handlande och deras betjäning har ökats på följande sätt:
år 1831 funnos 312 handlande, 251 biträden
1840 335 y j 289
1850 597 y y 362
1860 ,, 635 »» 355
1870 833 y» 998
1880 ,, 1.179 r y 1.597
1890 ,, T>359 y y 2,945
1900 M 00 0 y y 5,33i
I afseende på de handlande i Göteborg år 1900 lämnar den officiella statistiken en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
