Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möbelfabrik, instrumentfabrik och skeppsvarf, — sålunda nästan samma slag, som
funnits under föregående period. Huru många af dem, som voro förlagda inom stadens
nuvarande område, kan ej afgöras.
Ett förebud till bättre dagar tyckes dock visa sig i slutet af 1820-talet. Från 1829
till 1832 ökades antalet fabriker inom staden från 54 till 65 st. och antalet arbetare från
190 till 370, hvaremot tillverkningsvärdet sjönk från 622,000 till 550,000 kr., hvilket
uteslutande berodde på den betydliga minskningen i sockerbrukens tillverkning. Inom
fögderiet äro motsvarande siffror:
fabriker arbetare tillverkningsvärde
år 1829............31 986 1,572,000
.» 1832............33 603 1,279,000
och beror minskningen i de båda sistanförda siffrorna på den betydande inskränkningen
i driften vid en af bomulls- och linnefabrikerna. Det Lorentska porterbryggeriet,
hvilket då, liksom hela Majorna, räknades ”till landet”, tillverkade båda åren 1831 och 1832
samma värde, nämligen 161,172 kronor. Föröfrigt var det enda anmärkningsvärda,
enligt femårsberättelsen, att ”bolaget Gibson & Keiller, som vid staden redan äger en större
segelduksfabrik, för hvars utvidgande lokalen dock är hinderlig, äro sinnade att flytta
fabriksrörelsen fem fjärdingsväg från staden till ett af bolaget inköpt ställe med
vattenfall, och att där etablera fabriksrörelsen i en skala, som i vårt land knappt varit
tänkbart och säkert aldrig förut sedt; ett rum, 100 alnar i fyrkant, är redan under täckning
för att till våren (1834) inrymma spinnerimaskiner, väfstolar och kemiska
blekningsap-parater”. Detta var början till Jonsereds-fabrikerna.
Under tidsperioden 1832—6 ökades fabrikernas antal från 89 till 101 och arbetarnes
från 1,069 till 1,500 personer, hvarjämte medeltalet af årstillverkningen uppgifves till
2,109,000 kronor.
Under femårsperioden 1837—41 hafva fabrikerna redan blifvit ”stadens betydligaste
näringsfång näst handeln och sjöfarten”. En ”uppgjord medelberäkning” visade, att
fabrikerna nu uppgingo till 105, arbetarne till 1,702 och tillverkningsvärdet till 2,899,000
kronor. Fabriksrörelsen hade sålunda, som berättelsen säger, ”ansenligt ökat sig”.
De fem åren 1842—6 voro synnerligen lyckosamma för utvecklingen af Göteborgs
industri, som ”förkofrade sig till mer än hälften högre tillverkningsvärde”. Vi få nu veta,
att de inom stadens område förlagda fabrikerna ökats:
från 73 fabriker, 755 arbetare och 893,250 kr:s tillverkningsvärde år 1842
till 74 „ 958 ,, ,, i^1^00 kr;s ,, ,, 1846
Men, tillägger berättelsen fullkomligt riktigt, ”för att få fullständigt begrepp om vidden
af Göteborgs fabriksrörelse, måste jämväl alla de fabriker inbegripas, som ehuru icke
på stadens grund, dock i dess närhet äro anlagde”. Värdet af samtliga fabrikernas
tillverkning, — de flesta och största af de i stadens siffror ej inbegripna lågo i Majorna, —■
steg då till 5,065,900 kronor, arbetarnes antal till 2,754 och fabrikernas till 116, — allt
enligt 1846 års uppgift. Denna industriella lifaktighet framkallade dock åtskilliga
betänkligheter. ”Så tillfredsställande det må vara, att se fältet för den industriella
verksamheten så hastigt och så betydligen vidgadt och försörjningsutvägarne i samma mån
för arbetsklassen ökade, påkalla emellertid de vådor i moraliskt hänseende, för hvilka
de vid spädare ålder antagne, talrikt sammanförde fabrikslärlingar äro blottställde, all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
