Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lund, som redan 1850 sysselsatte 529 arbetare och tillverkade för 1 % mill. kronor samt
blef en typ för modärn textilindustri.
Huru snabbt industriverksamheten gick framåt, kan man finna däraf, att
tillverkningsvärdet för fabriker inom staden år 1850 redan var uppe i 2% mill. kr. och i
Göteborg med omnäjd i nära ¡14 mill. kronor. Såsom en egendomlighet må antecknas, att
den talrikast företrädda bland fabriksklasscrna var rubriken ”tobaksfabriker”, hvaraf
1850 funnos ej mindre än 24 st. med tillsammans 268 arbetare.
Första hälften af 1850-talet var för fabrikerna inom staden ej så förmånligt som för
dem i omnäjden, — de förre ökade sitt tillverkningsvärde till 3^4 mill. kr., men de senare
till 13,4 mill. kronor. Nu tillkom dels ett kemiskt blekeri, dels en kakelfabrik och dels
2 ”trävaruförädlingsfabriker”, -— Bark & Warburgs anlades 1855, — samtliga
representerande nya fabriksarter, de sistnämnda såsom de första yttringarne af en
fabriksverksamhet, som för det nutida Göteborg äger en så stor betydelse.
Under slutet af 1850-talet var staden, såsom förut nämnts, utsatt för en kortvarig
handelskris, hvars yttringar sträckte sig äfven till industrien. Tillverkningsvärdet vid
stadens fabriker ökades endast till 4,2 mill. kr., inom hela distriktet till 15,6 mill. kr.;
den största tillökningen faller på väfverierna och tobaksfabrikerna.
Åren 1862 och 1863 rådde en fullständig panik inom textilindustrien i Göteborg och
stadens hela industri företer därför under femårsperioden 1861—5 så skiftande siffror
som resp. 4,9, 3,9, 3, 3,7 och 4,6 mill. kronor; arbetareantalet var 1861 2,152, men år
1865 endast 1,78*1. Inom hela distriktet steg dock tillverkningsvärdet till 17,4 mill. kr.
Med år 1868 förenades Majorna med staden, hvarigenom de stora Carnegieska
fabrikerna kommo att inräknas bland stadens industri; tillverkningsvärdet stiger härigenom
med ens till 8,7 mill. kronor, oaktadt tobaksfabrikernas uppskattade tillverkning samma
år sjönk med nära l/> million och fastän hela året var bekymmersamt för så godt som
hela vår industri.
Första hälften af 1870-talet visar ett betydande framåtgående för de mekaniska
verkstäderna, tobaksfabrikerna och väfnadsfabrikerna. Strömman & Larssons snickerifabrik
tillkom 1870, 1873—5 uppfördes Gamlestadens väfveri och såsom nya fabriksarter
upptagas litografiska fabriker, en galvanisk fabrik, en skofabrik och en symaskinsfabrik,
hvarjämte för första gången ölbryggerierna få åtnjuta äran af att inräknas bland
industriella etablissement. Värdet af tillverkningen stiger år 1875 till nära 18,9 mill, hvaraf
6.5 mill. ensamt på de Carnegieska bruken.
Under senare hälften af 1870-talet är däremot endast en industri i framåtskridande,
nämligen ölfabrikationen. Hela tillverkningsvärdet vid stadens fabriker nedgår till 15,6
mill. kronor.
År 1880 började en ny fabriks- och arbetarestad anläggas vid Göteborgsgränsen,
nämligen det nuvarande municipalsamhället Gårda, som då fick gator och byggnadskvarter
anordnade. Inom staden gick fabriksverksamheten väl framåt, men hade vid slutet
af år 1885 ej fullt uppnått 1875 års tillverkningsvärde. Såsom nya fabriksanläggningar
må omnämnas en mekanisk verkstad för elektriska anläggningar, 2 persiennfabriker
och en konservfabrik; den mest betydande tillökningen i fabrikationen kommer på
spinnerierna och väfverierna, hvilka äfven under senare hälften af 1880-talet visa ett
glädjande framsteg, trots den ökade konkurrensen och de oroliga tiderna inom affärsverk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
