Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för den satiriska transparent — ett utsvultet Göta Lejon mellan årtalen 1809 och 1832 —
hvarmed han, ”anbefalld att illuminera”, firade Karl Johans besök i Göteborg.
Eftersom ”handelsunderrättelser tillåta utrymme”, så innehöll tidningen ett och annat härom.
Då Götha Runor med år 1832 upphörde att utgifvas, kallades Handelstidningen med
nyår 1833 — ”Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning med obegränsadt innehåll."
Dock gick det icke just så bra för det unga dagbladet, utan under åren 1834 till 1844
utkom det endast tre gånger i veckan. Under denna tioårsperiod måste tidningen
emellertid stundom skifta namn till följd af indragningsmaktens ingrepp.
Första gången den indrogs var i Maj 1836, då den ersattes med ‘‘Götha Runor“, men
redan i Juli samma år föll denna för hofkanslärens bud; den ersattes i sin tur af Göteborgs
nyare Handels- och Sjöfarts-Tidning; 1837 af Göteborgs fjärde och femte Handels- och
Sjöfarts-Tidning; 1838 af den sjätte samt 1844 af den åttonde och nionde.
Under alla dessa år var Prytz tidningens hufvudredaktör, dock med hjälp af mera
lit-terata pennor. Under första tiden stodo adjunkten Lomberg och konstvännen,
gross-handlanden Adolf Wohlfahrt honom bi. Bland politiska korrespondenter märktes främst
Gustaf Hierta, en af landets främsta politiska pennor, I. P. Theorell och Victor Althén. Ar
1842 inträdde magister Carl Johan Lindskog, f. 1814, d. 1883, i tidningen och var under en
följd af år en förträfflig utrikesredaktör. En annan litterär medarbetare var J. M. Rosén.
Med år 1844 blef tidningen åter daglig, och nu blef den bekante skriftställaren och skalden
C. M. Ekbohrn en af tidningens flitigaste pennor. Hufvudledare var alltjämt Måns Prytz,
ända till dess han mot slutet af 1848 för 14,000 rdr banko sålde tidningen till dendriftige.
mångsidigt värksamme tidningsredaktören och folktribunen från Jönköping, den radikale
kamrer Johan Sandwall, f. 1814, d. 1867. Denne varen man med storslagna men äfven
mycket svaga sidor och var vid denna tid en af de mest bemärkte bland den svenska pressens
män, som hissat rödt banér.
Sandwall återgaf tidningen dess ursprungliga namn, Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidning. Den stod nu på yttersta vänsterflygeln, bl. annat bekämpande de ”grå”
Aftonblads-liberalerna, och väckte allmän uppmärksamhet i landet. Den nämndes såsom ”näst Afton,
bladet Sveriges inflytelserikaste tidning” och vann en för sin tid betydande spridning icke
blott inom utan ock utom Göteborg.
Emellertid var Sandwalls ekonomi betänkligt rubbad; och då han för att ordna sina
affärer för någon tid lämnade staden, år 1850, blefvo Prytz och en del af
redaktionsmedlem-marne ängsliga och började utgifva Göteborgs åttonde Handels- och Sjöfarts-Tidning från
annan officin.
Då Sandwall hemkom, fortsatte han emellertid utgifvandet af sitt blad; och under en
månads tid hade Göteborg två ”Handels- och Sjöfarts-Tidningar”, till dess att Prytz
måste sluta med utgifvande af sitt blad.
År 1851 nödgades emellertid Sandwall — då en många år tidigare, i Jönköping
begången förseelse var på väg att blifva bekant — fly till Amerika, där han senare med heder
deltog i frihetskriget och intog en aktad ämbetsställning.
Bland medarbetare i Handelstidningen under Sandwalls tid, före skismen 1850, värden
unge Viktor Rydberg, som följt honom till Göteborg från Jönköping.
Efter Sandwalls flykt bildade två af tidningens ledande krafter, Lindskog och J. Ai.
Wimmerstedt jämte AI. Prytz, som återinträdt, år 1851 "Handelstidningens aktiebolag".
B b 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
