Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S:t Olai kyrkas
sigill
S:t Johannis
kyrkas sigill
Nils Erengislesson. Vid flere tillfällen under de följande fejderna omtalas slottet, hvilket
slutligen 14 70 under striderna mellan Sten Sture d. ä. och Kristiern I förstördes och därefter
fick förfalla.
Gustaf Vasa, som förstod att i omfattande grad rikta såväl sig själf som kronan, bildade
Norrköpings kungsgård (kungsladugård), en possession, hvars betydenhet man torde velat
beteckna genom att stundom kalla den Norrköpings hus. Den låg nära strömmen, norr ut
frän S:t Olofs kyrka, där Hedvigs kyrka och pastorsbostället nu äro belägna, och erhölls
plats för densamma genom inköp af enskilda tomter och gardar. Vid danskarnas infall
1567 brändes Norrköpings ladugård. Kungshuset, som sedermera förstördes vid 1655 års
eldsvåda, var af sten, och till detsamma hörde en större trädgård (kvadr. Trädgården).
Ladugården låg omkr. 1,500 alnar från stadsporten vid den väg, som gick öster ut från
Mästermansgrinden (utanför Hospitalsgatan). Kungsgården har förmodligen bildats dels af
gammal kronojord på norra sidan af strömmen, dels af till staten indragna klostergods enligt
Västerås recess 1527 och dels af pä annat sätt förvärfvad jord. Ar 1557 utgjordes gårdens
ägor — utom af en trädgård — af Ledingshammarsgärdet, Södra gärdet, Stora Hesedängen,
Presteängen (trol. = Stallängen), Brissesholmen och Rishagen.
I fogderäkenskaperna 1582 angifvas såsom hörande till
Norr-1 köpings gård: östra och västra åkergärdena, ängarna Saltängen,
Fiskebyängen, Risängen, Stallängen, Hushagen, Syltängen,
Betesmarkerna, Brisingsholmen, Ledshammarsholmen {— nuv.
Hospi-talsholmen), Stohagen och Syltan samt en gammal trädgård.
Dessutom räknades till kungsgården tre sågkvarnar, två
tullmjölkvarnar och ett gifvande fiske. Ladugardens ägor inom stadens rågång utgjordes pa
strömmens södra sida af den jord, som förr tillhört den urgamla, österut från staden belägna
och sedermera upplösta byn Ledingshammar, och pä den norra sidan af Saltängen, som
sträckte sig österut till sjön, äfvensä Bregsholmen. Ägorna till den gamla byn
Ledingshammar torde hafva hufvudsakligen utgjorts af de sedan s. k. Ladugårds- och Stohagsgärdena, där
tydligen gammal odling funnits.
Ar 1594 anvisades åt Gustaf I:s yngsta dotter, Elisabet, gift med hertig Kristofer af
Mecklenburg, såsom underpant för hennes brudskatt,
Norrköpings hus — till bostad — med underlydande ladugård,
fiskeri och kvarnar m. m., och då hertig Johan af
Östergötland skulle förmälas med Karl IX:s dotter Maria Elisabet,
anslogos till hennes lifgeding och änkesäte bl. a.
Norrköpings stad och hus. Ar 1650 donerades jämte annan
kronans egendom i Norrköping ladugården med ett par
undantag till staden.
Hertig Johan af Östergötland började 1613 anläggningen
af Johannisborgs slott pä strömmens norra sida invid
Norrköping, och för dettas behof anslogos en del områden, som
hört till kungsgården. Då det i handlingar rörande
förhållanden härstädes efter denna tid talas om slottet, så menas
därmed Johannisborg. Detsamma underhölls någorlunda till .. . , , . » .
: . A Hertig Johan af Östergötland
1719, dä det jämte staden förhärjades. (1589—1618)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
