Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Europa — särskildt Tyskland —
påverkas af den där skeende
utvecklingens former. Under konung
Magnus Ladulås’ (f 1 290) regering finna
vi förbud mot landsköp, d. v. s. ingen
fick köpa eller sälja eller drifva någon
annan handel än i torgstaden. Pä
stadens torg måste sålunda alla, som
ej voro stadsboar, drifva sin handel,
och i städerna inrättades torgdagar
och marknader. I öppet bref af 1442
förunnade konung Kristofer »sina
älskelige borgare och menighet i sin köpstad Norrköping» rätt att »sin marknad årligen
hafva och bruka på S:t Pauls dag conversionis», och 1448 förunnade konung Karl Knutsson
staden »en torgdag om onsdagen i hvarje vecka». Konung Johan III bestämde 1587 »en
torgdag i veckan hela året igenom, nämligen hvar lördag».
Då nordborna under vikingatiden färdats vida omkring, krympte sedan under medeltiden
sjöfärderna mera samman. Man undvek långfärder på öppna hafvet, handeln gick sin gång
inom landet i städerna, där landets invanare handlade med hvarandra eller med dit
ankommande utländingar. Dä svenskarna numera drogo till sjös utom egna landamären, höllo de
sig, sä långt sig göra lät utmed kusterna och egentligen inom Östersjön. Genom Öresund
brukade nu ej nagra svenska skepp gå.
Yäster-hafshandeln drefs af Lödöse. Vikingaskeppens
för djärfvare sjöfärder lämpade konstruktion
hade utbytts mot klumpigare, mindre
sjödugliga typer. Regeringens handelspolitik var
ock tidtals af den art, att den i stället för
att söka drifva till själfständig handel tvärt
om lade hinder i vägen för densamma. IJingt
ifrån att uppmuntra till färder utom
Östersjön sägo de styrande hälst, att svenska
köpmän ej alls seglade ut med handelsvaror, ty
man befarade, att däraf skulle vinnas
fördelar blott för ett fätal personer i städerna,
men menigheten bli lidande. Sådana åsikter
från de styrandes sida uttalas i slutet af
1400-talet. Tjänligare fann man, att
utlän-dingen dref handel i Sverige; sä bestämdes
1493, att årligen skulle 24 aug. för
tyskarnas räkning öppnas en 6 veckors marknad
i Söderköping, Kalmar och Nvlödöse. Bland
hansestäderna hade Lybeck och Danzig den
största betydelsen för Sverige, och
förbindelserna med dessa städer voro lifliga.
Om den handel, Norrköping under medel-
Dopfunt af gotländsk sandsten.
Ursprungligen i Tingstads kyrka, nu i
statens hist. museum
Gokstadsskeppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
