Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rik Norrköpingsbo Nils Månsson (borgmästare 1616), hvilken bidrog att utvidga stadens
handel på främmande orter. En annan förmögen man var Mäns Svensson, som lämnade
kronan lan och fick invisning i kronouppbörden: han uppbar ar 1613 100 skeppund koppar
och smörräntan från Västergötland och Småland. Ar 1618 anvisas honom 100 skeppund
koppar. Hans v. Steen
handlade koppar af kronan, och
till Hans v. Brunswig
anvisades är 1618 1,150 tunnor
spannmal. Hans Sesseman dref
affärer på Köpenhamn. Ar
1614 ämnade några borgare
fran Norrköping begifva sig
pa västfärdsresa och särdeles
at Hispanien > för att uppköpa
varor. En af dem skulle först
resa öfver Holland och
därifrån sjövägen till Spanien. De
främmande köpmän, som 1618
befunno sig i Norrköping,
anmodades om en försträckning
till kronan af minst 4,000 rdr,
^ Wismar ar
och samma ar erhöllo de
engelske köpmännen i staden tullfrihet såsom godtgörelse för sin fordran hos kronan. Ar 1618
tillbytte man sig i Norrköping hvete och rag fran Fyen mot äpplen och päron.
Sträfvandet att kunna reglera handeln gjorde, att förbud ofta utfärdades mot s. k. olaga
hamnar, hvilka användes så väl af borgare i städerna som icke borgare, hvilka idkade
köpenskap. Med anledning af klagomal frän borgmästare och rad i Söderköping bestämde
regeringen, sept. 1531, att alla, som brukade lägga till vid hamnar i Braviken och
annorstädes i Östergötland, skulle efter den dagen lägga till i Söderköping eller »Norrköping .
De, som ville ligga öfver vintern, skulle lata skutan blifva liggande vid staden och ej ute i
hamnen. Ordinantien om köphandeln 1594 förbjöd alla olaga hamnar i Bråviken och pa
andra ställen vid östgötasidan. Men uppstäderna skulle fran Norrköping och Söderköping
fa fritt segla med egna fartyg, om de det förmådde.
I Johan Ill:s mandat 1580, bekräftadt 1609 af hertig Johan, förbjödos invanarna i
Smalands, Östergötlands och Västergötlands städer att »frakta några skepp i Halmstad,
Falkenberg, Varberg eller annorstädes antingen i Norge eller Danmark med deras gods till
Tyskland, utan att de härefter skola draga antingen till Alfsborg, Kalmar eller Söderköping och
Norrköping, och där skola de frakta sig skepp, pa det att våra egne undersatar i städerna
matte därigenom blifva förbättrade och var och kronans tull ej blifva försnillad och
undanhållen >. Bestämmelserna om olaga hamnar efterlefdes emellertid ej sa noga. Norrköpings
borgare utskeppade år 1617 småländska varor från en förbjuden hamn vid Pata ä, norr om
Kalmar, och idkade 1620 olaga köpenskap i Österbotten.
Till styrelsens åtgärder för handelns ordnande och dragande till städerna hörde ock förbud
mot landsköp och bestämmelserna rörande marknader och torgdagar. Genom
öfverenskom-melse mellan städernas ombud, samlade till möte i Stockholm sept. 1531 bestämdes om laga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
