Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvunnit. Genom lag stadgades 1693 konungens rätt i fråga om tillsättning af borgmästare
och rådmän. Faktiskt hade redan förut dessa tjänster upphört att vara municipala.
Enligt privilegierna skulle för öfrigt finnas: en skrifvare för stadens inkomster och utgifter;
två byggmästare, som hade uppsikt öfver offentliga byggnader och platser samt öfver
byggnadsordningen i allmänhet; en byggningsskrifvare till byggmästarnes biträde; två höfvidsmän
i hvar fjärding, som handhade brandväsendet och mönstrade stadens invånare, när de kallades
till vapen. Vidare hade två män af rådet och två af borgarna att föra längd öfver
borgerskapet och tillse, hvarmed enhvar sig närde, samt hafva uppsikt öfver mått och vikt samt öfver
ämbetsskraen. Staden skulle ock hafva två bryggekikare, som aktade på skeppsfartens och
handelns laglikmätiga utöfvande, samt en byfogde, som uppbar afgifter af dem, som för sina
kreatur nyttjade stadens betesmarker. År 1621 tillkom en stämplare vid klädeshuset. Ett
dylikt skulle enligt Norrköpings riksdagsbeslut 1604 finnas i alla stapelstäder. Stadens våg
omtalas i privilegierna (liksom i stadslagen) och förmodligen var en vägare anställd vid
densamma.
Genom Gustaf Adolfs privilegier erhöll staden en byggnadsordning. Ville någon rifva sitt
hus, ändra det eller bygga ett nytt på köpt eller nyligen upptagen tomt, skulle byggmästarna,
två af radet och rågrannarna besiktiga den gamla byggnaden, och, i fall fråga var om
nybygge, bestämma längd och bredd, sa att staden och rågrannarna ej skedde förnär och mot
lagen. Ingen fick bygga »längre in eller ut på gatan», än som var tillåtet. Byggmästarna skulle
ock se till, att gatorna stenlades och höllos rena och att djupet i hamnen hölls vid makt. Inuti
staden skulle ej få byggas lador och fähus, mycket mindre svinhus. För öfverträdelse stadgades böter.
Hvarje förmögen borgare skulle i sitt hus hafva åtminstone »Ett gott Saldats Harnisk
med Patt, En godh Muskett med Gaffell och Bandelierer, en Spess och två godhe
Sijdewärior. Men dhe som Fattige ähre, måge försöria sigh med en godh Sijdeweria, och en
anten Spess eller Muskett» — —.
Om gillen och gillestuga heter det i p. 15:
»Och på det härefter någon ordning, så väl i köphandeln som handtverkena, vara måtte,
så äre vi nådigst tillfreds, att staden utväljer sig en bekvämlig plats och där på samma
köpmanna omkostnad uppbygger sig en gillestuga, hvarest handelsmän och köpmän kunna mötas
och det, deras handel och vandel angår, där traetera och öfverväga Så vele vi ock nådigst
meddela hvart och ett handtverk sin skrå och rättighet och gifva dem i lika måtte tillstånd
att hafva sina gillen som i andra välbeställda städer. Och unne vi så väl den större
gillestugan som handtverksgillena den rätt att, hvad där nagrom sker eller göres med ord eller
gärningar, skall vara i tveböter.»
Tidigt uppstodo i Sverige yrkesgillen, och i Norrköping fanns förmodligen redan under
1300-talet särskild samlingsplats för något gille. Hos oss i Sverige hade ett strängt
skråväsende funnits, och svårt var att vinna inträde i ett skrå. Under Kristinas förmyndare
började de styrande visa sig benägna för ändringar häri. Klas Fleming hade yttrat: ”I Sverige
kan man sig evertuera och blifva konung, men sämskmakare kan man intet blifva.
Fleming påbjöd ock i sin näringsordning för Stockholm 1635, att ingen, som fullgjort
fordringarna, kunde vägras inträde i ett handtverk. Den uti privilegierna omnämnda stora
gillestugan uppbyggdes ock vid Gamla torget i den kvadrat, som sedan kallades Gamla
rådstugan. Sedan det gamla rådhuset, som låg nordväst om Tyska kyrkan på tomterna n:is 2
och 3 i kvadr. Varfvet, nedbrunnit 1655, uppläts gillestugan till rådhus. Antagligen var det
detta rådhus, som 1719 uppbrändes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
