Sveriges handel och industri i ord och bild / Norrköping / 30 (1901-1907) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i betraktande af det, trots nyanläggningarna, ringa antal städer, som fanns i fårhallande
till landets utsträckning, så måste man göra afvikelser, dock alltjämt fasthållande vid
sträfvandet att i allt reglera och ordna. Så säges det i privilegierna (p. 28): Och på det att

Gustaf II Adolfs slgill

allmogen, som långt borta och afsides
bor, icke må blifva strandsatt eller med
lång resa besvärad och allt landsköp, af
en och annan, så mycket bättre afstyrdt,
då hafve vi förordnat Norrköpings stad
efterskrifne köping eller marknadsplats,
som är vid Hellestade. I denna köping
(p. 29) fick ingen hålla bod till att köpa
eller sälja, som icke var edsvuren
besuten borgare i Norrköping och där hade
eget hus och egen gård. Allmogen stod
fritt att hvar dag på året komma dit,
men om lördagarna var hvarje bonde
på två mils omkrets skyldig att där
infinna sig, så framt han ej hade laga
förfall, och där han icke hafver
mycket att föra, må han föra litet». Där
fick nu allmogen köpslå dels med
norrköpingsborgarna och dem som bodde
i köpingen, dels sins emellan. »Ämbets- och gärningsmän» fingo slå sig
ned i köpingen, så framt det skedde med samtycke af åldermannen för samma ämbete och
med ämbetsbrödernas i Norrköping vetskap. I deras rulla skulle han inskrifvas och höra
till samma skrå. På fyra mils afstånd från köpingen fick ingen gärningsman bo på landet
Ståthållare, fogde, borgmästare och råd i Norrköping skulle laga, att det kom in i köpingen
så många olika slags handtverkare, som behöfdes, »drifvandes in alla dem, som nu å landet
sitta eller löpa byarna emellan». De skulle ock i köpingen förordna gästgifvare och formän.

Ingen fick (p. 31) lämnas burskap i Norrköping, som ej hade
antingen tillräckliga medel för handels drifvande eller ock lärt ett yrke.

Norrköping erhöll (p. 32) rätt att besöka alla lagliga hamnar i
Norrland och där göra affärer med borgarna, men ej med bönder och folk
från landet. Likaså fick (p. 33) staden allena »fri köpslagan i Finspongs
och Hellestads bergslag» på allt järn, som där af bergsmännen kunde
tillverkas. I p. 34—37 talas om kyrka och undervisning och i p. 38
om barnhus och bettlare. Ingen fick tigga i staden längre tid än 8

Yngre stadssigill Årtalet utmärker Gustaf II Adolfs dödsår

dagar och då endast med borgmästare och råds vetskap. Hvar och
skulle hålla sig vid sitt yrke, köpmannen till sitt och handtverkaren till
sitt. Gästgifvare och formän skulle förordnas i staden. Intet främmande skepp fick
befraktas, förrän de skepp, som tillhörde borgerskapet, hade full last.

Ingen bofast borgare (p. 44) fick insättas för gäld, sa länge han kunde betala, och ingen
borgare för någon missgärnings skull utom vid majestätsbrott sättas i »var häkte». Blef
eljest någon med brott beslagen, skulle han sättas i stadens häkte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>