Sveriges handel och industri i ord och bild / Norrköping / 39 (1901-1907) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Romareport, Mästermans- eller Bödelsgrinden och Syltgrinden (utmed Tegelhagen) i
Strandkvarteret, Kransporten i Bergskvarteret samt Drags port och Slottsgrinden i Norra kvarteret.

Staden var skyldig att i handelns och den allmänna rörelsens intresse hålla, utom staketet,
vissa offentliga byggnader. Denna skyldighet inskärptes af regeringen i bref 24 mars 1630
till ståthållaren Erik Jörensson. Det heter där, att uti Norrköping är hvarken något visst
våg- eller packhus, som dock efter Sveriges lag ock våra ordinantier vara borde, hvarigenom
sker icke endast ett stort underslef i in- och uttullen, utan ock blir mycken oordning i
köphandeln; dessutom finnes där hvarken visse slaktare- eller köttmånglarehus, ej heller hålles

Karta öfver Norrköping (Ur Norrköpings minne.)

staketet vid makt kring om staden, hvilket ock ingen ringa oordning åstadkommer i den
lilla tullen och accisen. Dessutom »understå sig en part till att öfverfalla inspektörernas
tjänare öfver samma lilla tull och accis med hädiska och smädliga ord och, det som mera
är, bjuda dem hugg och slag» . Ståthållaren befalldes nu att allvarligen tillhålla borgmästare
och råd i Norrköping, att de för det första med snaraste upprättade eller anskaffade »alla
sådana hus» och tillsåge, att de höllos i stånd, och för det andra höllo staketet vid makt.
Vidare hade ståthållaren att öfvervaka, det intet öfvervåld tillfogades inspektörerna och deras
tjänare. I detta sammanhang svarar ock K. M:t på de klagomål, som arrendatorerna af
stora och lilla tullen anfört öfver att staden sökte »belägga dem med borgerlig tunga ,
oaktadt de ej drefvo handel eller borgerlig näring. Hade de ej sådan sysselsättning, vore
de att anse blott såsom konungens tjänare och borde vara fria från stadens tunga».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>