- Project Runeberg -  Sveriges handel och industri i ord och bild / Norrköping /
49

(1901-1907) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Däremot medgafs ej någon indragning eller förminskning af magistratspersonernas antal, men
om brist skulle visa sig vid utbetalande af lönerna enligt fastställd stat, finge denna under
de nämnda tio åren fyllas med den i staden fallande s. k. inkvarteringstolagen.

Enligt den nya aflöningsstaten 1720 skulle bl. a. finnas 1 justitieborgmästare, 1
handels-och politieborgmästare och 8 rådmän, af hvilka 4 aflönades med 150 daler silfvermynt och
4 med 200 daler s:mt. En af rådmännen var preses i kämnersrätten. Såsom förut är nämndt,
hade konungens rätt vid tillsättning af borgmästare och rådmän blifvit 1693 stadgad. Då
bestämde nämligen Karl XI, att om han ej omedelbart tillsatte borgmästare, så fick
magistraten jämte borgerskapet välja; den sålunda valde skulle presenteras för landshöfdingen,
som hade att föreslå honom till erhållande af kungl. fullmakt, därest ingen anmärkning vore
mot honom. Detsamma skulle iakttagas vid val af rådmän, dock att landshöfdingen skulle
efter magistratens presentation installera dem i deras tjänster, om inga särdeles anmärkningar
mot dem förefunnos. Genom resolution på städernas besvär 1720 bekräftas denna rättighet
till val. Ar 1723 bestämdes, att till de tjänster i städerna, hvarå K. M:t utfärdade fullmakt,
skulle föreslås tre i st. f. en, af hvilka då den värdigaste och skickligaste nämndes.

Staten af år 1720 hade följande utseende:

1 justitieborgmästare...........................................................dal. s:mt 700

1 handels- och politieborgmästare............................................... » » 600

1 stadssekreterare.............................................................. > » 400

8 rådmän, 4 à 200 dal. och 4 à 150 dal................... » > 1,400

1 preses vid kämnersrätten, som är en af rådmännen och njuter därför
förutan sin rådmanslön.............................................................. » » 100

1 notarius vid rådstugurätten som häller kriminel- och politie-protokollet . . » » 250

1 bokhållare som ock förrättar kassörs- och tolagsskrifvaretjänsten............. > » 250

1 fiskal jämte sin tertial...................................................... » » 100

1 notarius vid kämnersrätten................................................... » » 200

1 kanslist...................................................................... » » 100

1 stadsvägare................................................................... » » 100

1 accisskrifvare................................................................ » » 60

1 byfogde....................................................................... » » 70

1 stadsvaktmästare.............................................................. » » 60

3 stadstjänare à 50 daler....................................................... » 150

2 tornväktare à 30 dal.......................................................... » » 60

1 fångvaktare................................................................... » » 30

dal. s:mt 4,630

Det dröjde rätt länge efter 1719, innan de stadgade författningsformerna fullt tillämpades.
Magistraten fick en tid ensam handhafva såväl styrelsens olika grenar som jurisdiktionen;
sjumanskammaren och kämnersrätten hade ej trädt i arbete, och det dröjde äfven, innan de
äldste fungerade, ehuru dock behofvet för magistraten af samarbete med borgerskapet under
denna kritiska tid påskyndar denna korporations framträdande till verksamhet och äfven till
större betydelse.

År 1700 hade staden förlorat dispositionsrätten öfver sin drätsel, hvilken lämnats åt
kammarkollegium och landshöfdingen, men år 1719 erhöll magistraten och fullmäktige af
borgerskapet inseendet öfver stadsmedlens disposition med skyldighet att göra räkenskap därför.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shi/norrkoping/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free